2020 bedöms bli ett bra år
LRF Konsults lönsamhetsbarometer visar på positiv utveckling för 2020. Nära hälften av alla tillfrågade lantbrukare menar att lönsamheten är god eller mycket god och ser positivt på framtiden.
Men 2018 och 2019 har varit utmanande både för mjölk- och köttproduktionen med ett tapp per mjölkko på 1500 kronor per år.
Lönsamhetsbarometern
Två gånger per år gör LRF Konsult en bedömning av lönsamheten för lantbruket totalt och för de olika verksamhetsgrenarna mjölk-, kött-, grisproduktion och växtodling. Företagen räknas in i respektive verksamhetsgren, om 67 procent av deras intäkter kommer från verksamhetsgrenen. Den senaste lönsamhetsbarometern gjordes i oktober och i måndags diskuterades siffrorna med representanter för branschen.
Alla verksamhetsgrenar har två ekonomiskt utmanande år bakom sig
Effekterna av torkan är mycket tydliga både för 2018 och 2019. LRF Konsult bedömer att torkan kommer att ha viss negativ påverkan på lönsamheten ända in i 2020. Men återhämtningen är stark inom alla verksamhetsgrenar och svaret på frågan om ”hur lönsamheten upplevs” svarar hela 47 procent av de tillfrågade lantbrukarna att de upplever den som god eller mycket god, vilket är en förbättring med 13 procentenheter jämfört med i våras.
Antalet lantbrukare som upplever dålig likviditet har minskat. Andelen av de som tycker att likviditeten är fortsatt besvärlig, är högst bland mjölkproducenterna och hela 24 procent av mjölkföretagarna, enligt undersökningen.
Mjölken svårt drabbad under 2018 men 2020 ser betydligt bättre ut
Totalt har mjölkföretagen tappat 1500 kronor i lönsamhet per ko under 2018. Tappet är lika stort 2019, vilket i genomsnitt innebär 3000 kronor/ko under de två åren. Detta är även efter att kompensation kan ha gjorts, till exempel genom att man avverkat skog och sålt mer kött.
Variationen i resultat är stor, menar LRF Konsult. Det finns exempel på mjölkföretag som tappat över 5000 kronor per djur för 2018 och där allt pekar på omfattande lönsamhetstapp även 2019. LRF Konsult beräknar kvoten av resultat före avskrivningar minus finansnetto och omsättning, och jämför över tid för alla verksamhetsgrenar. Resultatet ska täcka lön, ge möjlighet till investeringar, ge vinst, betala skatter och ge avkastning på eget kapital. För mjölkens del innebär denna beräkning att lönsamheten minskade med hela 5 procentenheter under 2018, vilket är det största tappet bland alla fyra verksamhetsgrenarna.
LRF Konsults prognos för 2020 är att nästa år innebär bättre lönsamhet för mjölkföretaget än 2018 och 2019. Det beror främst på att foderkostnaderna bedöms sjunka, jämfört 2018 och 2019, priset på nötkött bedöms kunna öka något när slaktköerna minskar, samt genom att mjölkpriset bedöm vara i nivå med 2019. 3,60 kronor är avräkningspriset som ligger till grund för analysen.
Nötköttsproduktionen har förlorat 3,5 procent i resultat 2018 och 2019
Även nötköttsproduktionen har ett mycket utmanande 2018 bakom sig, och siffrorna för 2019 ser ut att bli liknande. LRF Konsults beräkning av kvoten av resultat före avskrivningar minus finansnetto och omsättning, visar på ett tapp på 3,8 procentenheter för nötköttsproduktionen. Minskningen förväntas hålla i sig under 2019. Detta leder till att nötköttsproduktionen är beroende av stöd för att i genomsnitt gå med vinst under 2018 och 2019.
Men variationen mellan de olika nötköttsföretagen är stor. För 2020 ser dock prognosen bättre ut, mycket med samma förklaringar som för mjölkproduktionen: lägre foderkostnader och förväntade högre slaktpriser under början av 2020.
Svag krona och stark efterfrågan på svenska råvaror gynnar utvecklingen
Den svaga kronan har gjort att EU-stöden blivit fastställda på en för branschen gynnas nivå – kursen var hela 10,73. Den svaga kronan gör också att importen avstannar och den låga räntan är också gynnsam för lantbruket. Den politiska oron i omvärlden tillsammans med klimatdebatten, där svenska produkters lägre klimatbelastning allt oftare lyfts fram, gör att intresset från handeln, restaurangbranschen och förstås från svenska konsumenter är stor på svenska råvaror.
Torkan har dock gjort att det kommer att finnas färre slaktdjur under första halvåret 2020, och det förväntas till och med en brist på svenskt nötkött under Q2. Detta kan möjliggöra ett högre pris för svenskt nötkött. Men om tillgången blir för låg på svenskt kött, finns en risk att importerat kött tar för sig på marknaden.
En politisk osäkerhet som kan påverka nötköttsbranschen är också Brexit. Får vi på svenska marknaden in nötkött från Irland, som idag säljs på engelska marknaden, kan det påverka lönsamheten kraftigt för nötkött.
Vid de beräkningar som görs blir det tydligt att kvoten mellan resultat före avskrivningar minus finansnetto och omsättning, är på en för låg nivå för alla verksamhetsgrenar. Alla verksamhetsgrenar visar på en positiv prognos för 2020, men ligger ändå mellan 8 och 10 procentenheter för lågt, för att långsiktig möjlighet ska finnas för tillräckligt stora investeringar, löneuttag, skattebetalningar och tillfredsställande avkastning på eget kapital.
En tillräckligt god lönsamhet för svenskt lantbruk är därmed en utmaning att fortsätta jobba med på gård och bland branschens olika organisationer och myndigheter.
Här kan du läsa LRF Konsults blogg och ladda ner hela rapporten