Källhänvisningar från notiser

Här är källhänvisningar från artiklar i tidningen.

Länkar till notiser nr 4

Mastit hos förstakalvare ökar risken för nya mastiter

Information: Ann Nyman, epidemiolog och expert celltal, ann.nyman@vxa.se

Källa: J. A. Hertl, Y. H. Schukken, L. W. Tauer, F. L. Welcome, and Y. T. Gröhn. Does clinical mastitis in the first 100 days of lactation 1 predict increased mastitis occurrence and shorter herd life in dairy cows? J. Dairy Sci. 101:2309–2323

Alternativa växter i vallen

Information: Maria Åkerlind, foderexpert, maria.akerlind@vxa.se

Källa: www.eurodairy.se

 

Länkar till notiser nr 3

Klinisk mastit vanligt hos förstakalvare

Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se

Källa: Naqvi, S. A., De Buck, J., Dufour, S. and H. Barkema. 2018. Udder health in Canadian dairy heifers during early lactation. J Dairy Sci., 101:1-15. In Press.

Juverbakterier påvisade på spenhud hos kvigor

Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se

Källa: Adkins, P. R. F., Dufour, S., Spain, J. N., Calcutt, M. J., Reilly, T. J., Stewart, G. C. and J. R. Middleton. 2018. Cross-sectional study to identify staphylococcal species isolated from teat and inguinal skin of different-aged dairy heifers. J Dairy Sci., 101:1-13. In press.

Ge övergångsmjölk i tre dagar eller mer

Information: Anna Duse, anna.duse@vxa.se

Källa: https://actavetscand.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13028-018-0361-0

Högre smältbarhet i ensilaget ger mer mjölk

Information: Maria Åkerlind, maria.akerlind@vxa.se 

Källa: Johansen et al., 2017 J. Dairy Sci. 100:8861–8880

 

Länkar till notiser nr 2/2018

Hälta försämrar både djurvälfärd och ekonomi

Information: Louise Winblad, expert djurvälfärd, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa: H. C. Weigele m.fl. 2017. Moderate lameness leads to marked behavioral changes in dairy cows.  J. Dairy Sci. 101:1–13. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13120

 

Ekonomiskt och etiskt rätt att endast behandla sjuka djur

Information: Ann Nyman, epidemiolog, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se

Källa: Scherpenzeel, C. G. M., Hogeveen, H., Maas, L. and T. J. G. M. Lam. 2018. Economic optimization of selective dry cow treatment. J Dairy Sci., 101:1530-1539.

Utomhus nattetid och gräs - om kon själv får välja

Information: Louise Winblad , expert djurvälfärd, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa: Anne-Marieke C. Smid: 2017. Dairy cow preference for different types of outdoor access J. Dairy Sci. 101:1448–1455. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13294

 

Celltal och mastitbakterier påverkar embryot

Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, SLU / Växa Sverige, renee.bage@vxa.se

Källa: L.F.S.P. Barbosa, W.V.C. Oliveira, M.H.C. Pereira, M.B. Moreira, C.G.C. Vasconcelos, B.F. Silper, R.L.A. Cerri, J.L.M. Vasconcelos. Somatic cell count and type of intramammary infection impacts fertility from in vitro produced embryo transfer. Theriogenology 108 (2018) 291-296.

 

Kon källa till S.aureus-smitta

Information: Ylva Persson, SVA, ylva.persson@sva.se

Källa: Ronco mfl. 2018. Genomic investigation of Danish Staphylococcus aureus isolates from bulk tank milk and dairy cows with clinical mastitis. Veterinary Microbiology https://doi.org/10.1016/j.vetmic.2018.01.003

 

Länkar till notiser nr 1/2018

Två kalvar per utomhushydda ökar riskerna

Information: Maria Åkerlind Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se

Källa: Theres Alvegard 2016. Parhållning av kalvar i kalvhyddor utomhus - påverkan på tillväxt och omriktat sugbeteende. Studentarbete rapport 674. SLU.

Fördel med att ta prov med spenkanyl  

Information: Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@sva.se

Källa: M. Friman mfl. 2017. The effect of a cannula milk sampling technique on the microbiological diagnosis of bovine mastitis. Vet Journal. DOI: http://dx.doi.org/doi:10.1016/j.tvjl.2017.07.003

 

Länkar till notiser nr 12

Juversår är vanligare än du tror

Information: Ann Nyman, epidemiolog, celltalsexpert Växa Sverige ann.nyman@vxa.se

Källa: L. Ekman, A.-K. Nyman, H. Landin, U. Magnusson and K. Persson Waller. 2017. Mild and severe udder cleft dermatitis – Prevalence and risk factors in Swedish dairy herds. J Dairy Sci. In press. Open access. DOI: http://dx.doi.org/10.3168/jds.2017-13133

 

Fokus på djurvälfärd sedan drygt 30 år

Information: Louise Winblad 20171120

Källa: Marina A. G. von Keyserlingk2 & Daniel M. Weary. 2017. A 100-Year Review: Animal welfare in the Journal of Dairy Science—The first 100 years. J. Dairy Sci. 100:10432–10444 https://doi.org/10.3168/jds.2017-13298

Kor vet bäst när det är halksäkert

Information: Christer Bergsten, expert klövar, christer.bergsten@vxa.se

Källa: Telezhenko, E., M. Magnusson, and C. Bergsten. 2017. Gait of dairy cows on floors with different slipperiness. Journal of Dairy Science 100, 6494-6503. Länk till publikation:  http://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(17)30518-0/abstract Bilden visar 6 studerade golvtyper samt fotavtryck som utgör basen för att studera rörelsemönstret tex steglängd.

  

Länkar till notiser nr 11

Hitta en "lagom" tillväxt för kvigkalven

Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se

Källa: M Van Eetvelde, G Opsomer. Innovative look at dairy heifer rearing: Effect of prenatal and post- natal environment on later performance. Reproduction in Domestic Animals, Vol. 52, Supplement 3, August 2017, 31-36.

Sverige har lägst antibiotikaanvändning i EU

Information: Ylva Persson, veterinär, ylva.persson@sva.se

Källa: 7e Esvac-rapporten http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2017/10/WC500236750.pdf

Bäst inseminera efter 40 dagar på norsk rödfe

Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se

Källa: N Fjerdingby; C Bjelke; P Gillund; S Waage. Associations between the calving to first artificial insemination interval and reproductive performance in Norwegian Red Cattle. Reproduction in Domestic Animals, Vol. 52, Supplement 3, August 2017, 54-55.

Stor skillnad i liggtid mellan raser

Information: Ylva Persson veterinär, ylva.persson@sva.se

Källa: Aarhus universitet: http://anis.au.dk/aktuelt/nyheder/vis/artikel/ny-viden-om-liggeadfaerd-hos-malkekoeer/

Nederländerna aktivast inom ET i Europa

Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se

Källa: AETE, Association of Embryo Technology in Europe, Proceedings 33rd Scientific Meeting 2017.

 

Länkar till notiser nr 10

Värme påverkar välbefinnandet

Information: Maria Åkerlind, foderexpert, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se

Källa: Journal of Dairy Science 100:1-13 (Hel referens: Polsky & Keyserlingk, 2017. Invited review: Effects of heat stress on dairy cattle welfare Journal of Dairy Science 100:1-13.)  

Varje mastit ökar utsläppet

Information: Johanna Karlsson, SLU, johanna.karlsson@slu.se

Källa: P.F. Mostert, C.E. Van Middelaar, E.A.M. Bokkers and I.J.M. De Boer. 2017. How mastitis in dairy cows affects the carbon footprint of milk. Page 169 in Book of Abstracts of the 68th Annual Meeting of the European Federation of Animal Science, Tallinn, Estonia.

Kor med hög grovfodergiva tappar mer i hull

Information: Johanna Karlsson, SLU johanna.karlsson@slu.se

Källa: J. Karlsson, R. Spörndly, M. Patel and K. Holtenius. 2017. Effects of a high forage diet on production and metabolism in early lactation dairy cows. Page 455 in Book of Abstracts of the 68th Annual Meeting of the European Federation of Animal Science, Tallinn, Estonia.

De största riskfaktorerna för digital dermatit

Information: Ylva Persson, veterinär Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se

Källa: https://www.landbrugsinfo.dk/Kvaeg/Sundhed-og-dyrevelfaerd/produktionssygdomme/Klove-og-lemmer/Sider/Kv-17-Her-er-de-storste-risikofaktorer-for-digital-dermatitis.aspx?utm_source=SEGES+Nyhedsbreve&utm_campaign=86923a1c84-EMAIL_CAMPAIGN_2017_09_07&utm_medium=email&utm_term=0_8be669a01c-86923a1c84-164896829 Oliveira mfl. 2017. Associations between biosecurity practices and bovine digital dermatitis in Danish dairy herds. J Dairy Sci 10: 8398–8408

Positivt med mindre grupper för nykalvade kor

Information; Louise Winblad, expert djurvälfärd, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa: M. Bak Jensen & K. L. Proudfoot. 2017. Effect of group size and health status on behavior and feed intake of multiparous dairy cows in early lactation. J. Dairy Sci. 100:1–10. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13035

Så håller du rent hos kalvarna

Information: Ylva Persson Växa Sverige och SVA, Estelle Ågren SVA och Cecilia Hultén SVA

Källa/mer information: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/diarre-hos-smakalvar/koccidios-kalv http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/diarre-hos-smakalvar/kryptosporidios-kalv

Könssorterad sperma ger utrymme för längre laktationer

Information: Lotta Rydhmer, Inst f husdjursgenetik, SLU, lotta.rydhmer@slu.se

Mer information: www.simherd.com

 

Länkar till notiser nr 9

Höga celltal vanligt vid kalvning

Information: Ann Nyman, epidemiolog, celltalsexpert Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se

Källa: Frössling, J., Ohlson, A. and C. Hallén-Sandgren. 2017. Incidence and duration of increased somatic cell count in Swedish dairy cows and associations with milking system type. J of Dairy Sci, 100:1768-7378.

Om borstar, kalvhår och djurvälfärd

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa: Proceedings of the 2nd Animal Welfare Science Symposium. Swedish University of Agricultural Sciences, 21-22 aug 2017. Lena-Marie Tamminen m.fl. Using hair cortisol to study chronic stress and welfare of dairy calves in large field studies. Lena Skånberg m.fl. The positive type of brushing. Cecilia Lindahl m.fl. Dairy bulls – an injury risk in the free stall barn. Ann-Kristina Lind. Calving alert system – a helping technique or a welfare problem?

Vad påverkar rekryteringsbeslutet?

Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Freddy.Fikse@vxa.se

Referens: De Vries, A. 2017. Economic trade-offs between genetic improvement and longevity in dairy cattle. J. Dairy Sci. 100, 4184.

Tjurens ras påverkar kalvningen

Information: Patricia Gullstrand, forskningsassistent, SLU https://stud.epsilon.slu.se/10451/11/Gullstrand_P_170628.pdf

 

Länkar till notiser nr 8

Kor värderar bete lika högt som färskt foder

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.Winbladvonalter@vxa.se

Källa: M.A.G von Keyserlingk, m.fl. 2017. Dairy cows value access to pasture as highly as fresh feed. Sci. Rep. 7, 44953; doi: 10.1038/srep44953 (2017)

Mer mjölkprodukter – lägre risk för tidig död

Information: Annika Smedman, expert nutrition LRF mjölk, annika.smedman@lrf.se

Källa: Dairy Food Intake and All-Cause, Cardiovascular Disease, and Cancer Mortality: The Golestan Cohort Study. M.S. Farvid m fl. Am J Epidemiol 2017;185(8):697-711

Inavel negativt för fruktsamhet hos finsk ayrshire

Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU, renee.bage@vxa.se
Källa:
Martikainen K, Tyrisevä AM, Matilainen K, Pösö J, Uimari P.
Estimation of inbreeding depression on female fertility in the Finnish Ayrshire population.
J Anim Breed Genet. 2017 Jul 27. doi: 10.1111/jbg.12285. [Epub ahead of print]

Miljöberikning positivt för kalvars lek

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa:  J. A. Pempek m.fl. 2017. The effect of a furnished individual hutch pre-weaning on calf behavior, response to novelty, and growth. J. Dairy Sci. 100:4807–4817 https://doi.org/10.3168/jds.2016-12180

Osynlig sjukdom syns i robotdata

 Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU
renee.bage@vxa.se

Källa: M.T.M. King, K.M. Dancy, S.J. LeBlanc, E.A. Pajor, T.J. DeVries
Deviations in behavior and productivity data before diagnosis of health disorders in cows milked with an automated system
J Dairy Sci, Article in press DOI: http://dx.doi.org/10.3168/jds.2017-12723

 

 Länkar till notiser nr 6/7

Betesgång diskuteras i många länder

Information: Renée Båge, Växa Sverige / SLU, renee.bage@vxa.se

Källa: Hötzel MJ, Cardoso CS, Roslindo A, von Keyserlingk MAG.

Citizens' views on the practices of zero-grazing and cow-calf separation in the dairy industry: Does providing information increase acceptability?

J Dairy Sci. 2017 May;100(5):4150-4160. doi: 10.3168/jds.2016-11933. Epub 2017 Mar 2.

 

Mjölk neutralt för livslängden

Information: Helena Lindmark Månsson, LRF Mjölk, 08-7875390, helena.lindmark-mansson@lrf.se

Guo J, Astrup A, Lovegrove JA, Gijsbers L, Givens DI & Soedamah-Muthu SS. 2017. Milk and dairy consumption and risk of cardiovascular diseases and all-cause mortality: dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. Eur J Epidemiol. doi: 10.1007/s10654-017-0243-1. [Epub ahead of print]

 

KNS både bra och dåligt

Rapport från ett internationellt seminarium om koagulasnegativa stafylokocker

Information: Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se

Källa: Proceedings från 2nd seminar on coagulase-negative staphylococci, Gent, Belgien, 18–19 maj 2017

Behandling mot smärta efter kalvning – bra eller dåligt?

Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, renee.bage@vxa.se

Källa:

N. C. Newby, K. E. Leslie, H. D. Putnam Dingwell, D. F. Kelton, D. M. Weary, L. Neuder, S. T. Millman, T. F. Duffield. The effects of periparturient administration of flunixin meglumine on the health and production of dairy cattle.

J. Dairy Sci. 2017; 100:582–587. https://doi.org/10.3168/jds.2016-11747

Värme stressar

 Information: Maria Åkerlind, foderexpert, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se

Källa

Fidler, A.P. och VanDevender K., University of Arkansas.

 

 

Länkar till notiser nr 5

Skillnader i beteende mellan förstakalvare och äldre kor

 Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige,  marie.mork@vxa.se

Källa: H.W. Neave m.fl.: Parity differences in the behavior of transition dairy cows. J. Dairy Science, 2017 v 100(1), s 548-561.

Subklinisk mastit minskar i Finland

Information: Ylva Persson expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se 

Källa: Hiitiö mfl 2017. Prevalence of subclinical mastitis in Finnish dairy cows: changes during recent decades and impact of cow and herd factors. Acta Vet Scand 59:22

Salmonella i spärrad besättning kostsamt

Information: Estelle Ågren, smittskyddsveterinär, SVA, estelle.agren@sva.se 

Källa: Ågren, E.C., Johansson, J., Frössling, J., Wahlström, H., Emanuelson, U. & Sternberg-Lewerin, S. (2015). Factors affecting costs for on-farm control of salmonella in Swedish dairy herds. Acta Vet Scand, 57(1), p. 28.

 

Kort och gott om kalvar och mjölk

Information: Ylva Persson expert kalvar Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se 

Källor:

Korst mfl. 2016. Different milk feeding intensities during the first 4 weeks of rearing in dairy calves: Part 1: Effects on performance and production from birth over the first lactation. J. Dairy Sci. 100:3096–3108

Halleran et al. 2016. Short communication: Apparent efficiency of colostral immunoglobulin G absorption in Holstein heifers. J. Dairy Sci. 100:3282–3286

Horvath och Miller-Cushon. 2017. The effect of milk-feeding method and hay provision on the development of feeding behavior and non-nutritive oral behavior of dairy calves. J. Dairy Sci. 100:3949–3957

Habing et al. 2017. Lactoferrin reduces mortality in preweaned calves with diarrhea. J. Dairy Sci. 100:3940–3948.

Flest salmonellasmittade besättningar på Öland

Information: Estelle Ågren, smittskyddsveterinär SVA estelle.agren@sva.se

Studien är en del av ett doktorandprojekt ”Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar” finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (nr. V1130004 och V1430004) och ingår i Doctoral thesis no. 2017:35, ”Salmonella in Swedish Cattle, Epidemiology and aspects on control”, Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science, SLU.

Länkar till notiser nr 4

Håll dig till kostråden så äter du hållbart

Information: Annika Smedman, expert nutrition LRF Mjölk, annika.smedman@lrf.se

Källa: Improving diet sustainability through evolution of food choices: review of epidemiological studies on the environmental impact of diets. M. Perignon et al. Nutr Rev 2017;75(1):2-17.

Länk till artikeln: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article-abstract/75/1/2/2684501/Improving-diet-sustainability-through-evolution-of?redirectedFrom=fulltext

 

Betesparasiter kan sänka mjölkavkastningen

Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, 010-471 06 49, marie.mork@vxa.se

Källa: I. Blanco-Penedo m.fl.: Exposure to pasture borne nematodes affects individual milk yield in Swedish dairy cows. Veterinary Parasitology, 2012 v188, s 93-98.

 

Länkar till notiser nr 3

Hull, hälta och hasskador i USA

 Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, marie.mork@vxa.se

 Källa: A. Adams m.fl.: Associations between housing and management practices and the prevalence of lameness, hock lesions, and thin cows on US dairy operations. Journal of Dairy Science 2017, accepted manuscript.

Färre brister hos lantbrukets djur 

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se 

Källa: K. Andersson. 2016. Djurskyddskontrollen 2015 – En redovisnings av länsstyrelsernas arbete.

Det ska bli lättare att göra rätt

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se  

Källa: Rådet för djurskyddskontroll – rapport om resultatet och effekterna av rådets arbete 2016. Jordbruksverket 2016-12-14 Dnr 5.2.17-11491/16 7(11)

 

Är robotmjölkning en riskfaktor för acetonemi?

Information: Anders H Gustafsson, foderexpert, anders.h.gustafsson@vxa.se

Källa: Tatone m. fl. 2017. Investigating the within-herd prevalence and risk factors for ketosis in dairy cattle in Ontario as diagnosed by the test-day concentration of β-hydroxybutyrate in milk. J. of Dairy Sci. 100:1308.

 

Spenarnas anatomi kan ha betydelse för bakterier på juvret.

Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@vxa.se 

Källa: Guarin mfl 2017. Anatomical characteristics of teats and premilking bacterial counts of teat

skin swabs of primiparous cows exposed to different types of bedding. J Dairy Sci. 100:1436–1444

 

  

Länkar till notiser nr 2

Omvårdnad och underlag viktigt för långliggande kor

Information: Helena Kättström, Växa Sverige

Källa: Undersökningen presenterades på World Buiatrics Congress i Dublin juli 2016, och den som är intresserad kan läsa mer på www.dairyaustralia.com om hur kon bör skötas när hon ligger.

Poulton PJ, Vizard AL, Anderson GA, Pyman MF. High-quality care improves outcome in recumbent dairy cattle. Australian veterinary journal. 2016;94(6):173-80.

Poulton PJ, Vizard AL, Anderson GA, Pyman MF. Importance of secondary damage in downer cows. Australian veterinary journal. 2016;94(5):138-44.

 

Mjölk och god hälsa – hänger ihop

Information: Helena Lindmark Månsson, helena.lindmark-mansson@lrf.se  och Annika Smedman, annika.smedman@lrf.se

Källa: Thorning et al. Food & Nutrition Research 2016, 60: 32527.

Källa: Drouin-Chartier et al Adv Nutr 2016;7:1026-40.

http://dx.doi.org/10.3402/fnr.v60.32527

http://advances.nutrition.org/content/7/6/1026.full.pdf+html?sid=f1d34511-67da-4aed-8518-90f64e90ce43

 

Dödlighet hos italienska mjölkkor

Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, marie.mork@vxa.se

Källa: F. Fusi m.fl.: Assessing circumstances and causes of dairy cow death in Italian dairy farms through a veterinary practice survey. Preventive veterinary medicine: 2017, accepted manuscript.

Korna stressas inte av robotskrapan

Information:
Louise Winblad, Växa Sverige
louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa:  R. L. Doerfler m.fl. 2016. Physiological and Behavioral Responses of Dairy Cattle to the Introduction of Robot Scrapers. Front Vet Sci 3: 106.

https://doi.org/10.3389/fvets.2016.00106

Korna stressas inte av robotskrapa

Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

 Källa: H. W. Neave m.fl.2016. Parity differences in the behaviour of transition dairy cows. J. Dairy Sci. 100:548–561. https://doi.org/10.3168/jds.2016-10987

Särskilda rutiner för förstakalvare

 Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se

Källa: H. W. Neave m.fl.2016. Parity differences in the behaviour of transition dairy cows. J. Dairy Sci. 100:548–561. https://doi.org/10.3168/jds.2016-10987

Herpesvirus stör fruktsamheten

Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, renee.bage@vxa.se

Källa: Klamminger S, Prunner I, Giuliodori MJ, Drillich M. Uterine infection with bovine herpesvirus type 4 in dairy cows. Reprod Domest Anim. 2017 Feb;52(1):115-121. doi: 10.1111/rda.12865. Epub 2016 Nov 14

 

 Länkar nr 1 2017

 

Sugreflexen avslöjar riskkalvar

Information: Helena Kättström, Växa Sverige

Källa: Båda föredragen ovan presenterades vid World Buiatrics Congress i Dublin 2016, och abstracts finns publicerade i sammanställningen Proceedings of the World Buiatrics Congress 2016.

Högt insulin är skadligt för embryot 

Information: Denise Laskowski, Leg veterinär, doktorand på SLU

Källa: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0093691X16301017

Kor i sjukbox söker kontakt

Information: Marie Mörk, marie.mork@vxa.se

Källa: M.B: Jensen m.fl.: Preferences of lame cows for type of surface and level of social contact in hospital pens. Journal of Dairy Science: 2015, 98 (4552-4559).

Mer aflatoxin överförs till mjölken om kon är högproducerande

Information: Maria Åkerlind, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se

Källa:  Churchill, K.A., et al., 2016. Aflatoxin concentrations in milk from high producing US Holsteins fed naturally-infected maize and milked 3x per day. Cornell Nutrition Conference, USA