Långtgående effekter av torkan

Andraskörden gav bara en tredjedel på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik och betet är nästan slut. Hoppet står till att det ska komma regn för att rädda en tredjeskörd, där återväxten inte kommit igång på grund av torkan. En torka som har drabbat också våra grannländer.

– Det är för varmt nu, korna trivs inte och tappar i mjölk, säger Karin Lundin, ladugårdsförman i skolans besättning med 75 kor, när hon tog emot ett studiebesök med nordiska delegater på NØK:s kongress i Rättvik i Dalarna.

Karin Lundin

När besökarna reste till Rättvik i söndags, från olika väderstreck, har de sett ett Sverige som lider av värme och torka. I NØK, Nordisk Økonomisk Kvægavl, deltar bland annat mjölk- och nötköttsföretagare, forskare och rådgivare från hela Norden. Torkan är något som berör också grannländerna Norge, Finland och Danmark.

På Stiernhööksgymnasiets skoljordbruk finns det bara lite bete kvar. Skolan har försökt bevattna en del vallar direkt efter andraskörden med flytgödseltunna och bredspridning och med 18 tunnor per hektar har en del vallar kunnat få motsvarande 30 millimeter. De kan ta vatten från Siljan, men just nu är det bevattningsförbud i två veckor. De har tagit tillvara alla trädor och impediment och gräs på marker som kommunen putsar. Men grovfodret kommer ändå inte att räcka, även om vädret skulle slå om.

– Vi kommer att få se många konstiga foderstater i vinter, konstaterade en rådgivare, när olika möjliga fiberkällor diskuterades.

Skoljordbruket behåller alla tjurkalvar och gör stut av dem. Till hösten konstaterade Karin Lundin att de kommer att behöva minska på djuren på grund av foderbristen och stutarna blir de första att försvinna.

– Vi prioriterar att använda vallfodret till mjölkkorna.

Stiernhööksgymnasiet

Skolan drivs av Rättviks kommun som satsar på lokalproducerad mat i de kommunala köken. Så är de till exempel till 90 procent självförsörjande på nötkött. Vikten av att agera proaktivt för att säkra så mycket grovfoder som möjligt lyftes fram av en mjölkföretagare, liksom att tidigt planera för vilka djur som kan gallras ut, så att man har olika handlingsalternativ inför hösten. Torkans ekonomiska konsekvenser kommer att bli kännbara och effekterna påverka branschen i flera år. Men som en finländare påpekade, kanske är den här torkan något som till slut kan få svenska politiker att få upp ögonen för jordbrukets villkor.
Ann Christin Olsson