Arlas sommarmjölk tillbaka 2019

Efter framgången 2018 upprepar Arla konceptet med sommarmjölk från kor som fått beta längre än vad lagen kräver. ”Det här visar att marknaden kan ta hand om de här sakerna själva”, säger Patrik Hansson, vd för Arla Sverige.

2018 valde tre av fyra konventionella Arlabönder i Sverige att ansluta sig till konceptet sommarmjölk. Det innebar att de under maj till augusti fick 7,2 öre mer betalt per kilo mjölk mot att de lät sina kor beta 25 procent mer än vad lagen kräver. Enligt Arlas årsredovisning blev konceptet även en kommersiell framgång med ökade marknadsandelar och en förstärkning av konsumenternas förtroende inom nyckeltalet djuromsorg.

Nu bekräftar Arla för Husdjur att sommarmjölken återkommer även i år.

– Vi fortsätter enligt samma regler som förra året, säger Patrik Hansson till Husdjur.

Ingen särhållning

Liksom förra året kommer sommarmjölken inte att särhållas från övrig mjölk, utan mjölken i paketen kan komma både från gårdar som följer ordinarie betesregler och från dem som låter djuren beta längre.

– Separeringskostnaden skulle vara extremt hög. Vi vill snarare ge pengarna till bönderna än att lägga dem på logistikkostnader, säger Patrik Hansson.

För gårdar i södra Sverige har det enligt honom varit svårare att uppfylla kravet om 25 procents längre bete än vad lagen kräver, eftersom de har ett högre lagstadgat beteskrav än i norra Sverige.

Vill se över beteslagen

Patrik Hansson menar att framgången med sommarmjölken visar att marknaden klarar av att uppfylla konsumenternas krav på att korna ska få beta och att det är dags att se över beteslagstiftningen.

– Verkligheten är väldigt annorlunda nu än när lagen kom till. Då stod de flesta korna uppbundna under vinterhalvåret. Vi tycker att man skulle titta på lagen utifrån den nya verkligheten. Nu går ju den absoluta majoriteten av korna på lösdrift, säger Patrik Hansson.

Han betonar att även Arlas vilja är att korna ska få beta, men menar att det är en merkostnad för svenska producenter som det på grund av lagen är svårt att få ersättning för på marknaden.

– Vi ser att marknaden kan reglera det här lika bra som ett lagkrav. Vi skulle fortsätta säkerställa att vi levererar det konsumenterna vill ha. Kan vi få ut merkostnaden på marknaden kan vi både ge en bättre djuromsorg och öka priset, säger Patrik Hansson.

Text: Linda Grimstedt