Svårt år för majsen

Många lantbrukare har i år haft dålig uppkomst i majsfälten. En relativt tidig sådd med efterföljande köldperiod gav en långsammare groning. Sist kom en torrperiod som blev förödande för majsen, som dog innan den kommit upp.

Linda af Geijerstam diskuterar uppkomst av majs med lantbrukare på Öland. Foto: Lisbeth Karlsson

Årets majsodling fick en tuff start efter en varm, blöt vinter och kall vår. På många håll i landet har majsfälten haft en ojämn och ganska dålig uppkomst. Företeelsen har i stort sett varit densamma för olika sorters majsutsäde och olika utsädesföretag. Detta har under sommaren uppmärksammats och diskuterats inom branschen, där utsädesföretagens representanter tillsammans med forskare och rådgivare gått igenom tänkbara orsaker.

- Diskussionen visar att det finns flera anledningar till att vi inte hade den uppkomst på majsen som vi vanligtvis ser, säger Oskar Gustafsson, produktchef vid Scandinavian Seed som deltog vid branschmötet.

Flera orsaker

I vissa områden har andelen fågelskador på majsen ökat. På Öland har tranor orsakat en del bekymmer medan det i Skåne framför allt varit svartfågel (kråkfåglar) som orsakat skador.

- Det beror på att betningsmedel som har en avskräckande effekt på fåglar inte får användas längre, säger Linda af Geijersstam, rådgivare på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Kalmar.

Från i år är betningsmedlen Mesurol och Thiram förbjudna att användas på utsäde. Dessa är verksamma mot jordsvamp som fusarium- och pythiumsvamp, men framför allt Mesurol har en avskräckande effekt på fåglar, vilka gärna pickar i sig nysådda majskärnor.

- Många lantbrukare sådde djupare för att minska fågelskador. Det i kombination med det kalla väderomslaget vi fick efter sådd gjorde att majsen tog längre tid på sig att komma upp ur marken, säger Oskar Gustafsson.

Korare verkningstid

Som ersättning för Mesurol och Thiram har främst Korit och Redigo M använts som betning mot fågel respektive svamp. Betningsmedlet har god motståndskraft mot fusarium och pythium, men verkningstiden är kortare. Detsamma gäller det fågelrepellerande medlet, det har också en kortare verkningstid. I enstaka fall användes Force som ersättare till Mesurol.

- Vårt fokus inför våren var att efter bästa möjlighet erbjuda ett så säkert utsäde som möjligt, säger Oskar Gustafsson.

Den relativt blöta vintern gjorde enligt Oskar Gustafsson att förekomsten av fusarium- och pythiumsvamp i jorden förmodligen var högre än normalt.

- När vi fick den här kombinationen av förlängd groningsperiod och två nya betningsmedel, så blev förmodligen utsädets motståndskraft lägre eftersom det tog för lång tid från groning tills plantan hade kommit upp, säger Oskar Gustafsson.

Kall vår

Linda af Geijersstam tror att huvudorsaken till den dåliga uppkomsten är den periodvis kalla våren. Ändå kom majssådden igång relativt tidigt i år, framför allt i Skåne. Sista veckan i april bjöd där på fint väder för majssådd, men efter det följde flera veckor av låga temperaturer, ofta under tio grader.

- Eftersom majsen behöver 100 dygnsgrader så tog det lång tid innan den kom upp, så det kan nog vara så att en del utsäde helt enkelt ruttnade i marken, säger Magnus Nilsson, projektledare och ansvarig för fröteknik vid Hushållningssällskapet i Skåne.

Kvaliteten var bra

En fråga som ställts är om grobarheten på majsutsädet har varit lägre i år. Utsädesföretagen har enligt Oskar Gustafsson kontrollerat detta så snart det var uppenbart att majsen inte kom upp som den brukade på fälten. Certifierat utsäde får inte säljas med en grobarhet under 90 procent utan dispens. I år har inga partier av majsutsäde sålts med dispens för detta. Specifikt för Norden är också att man gör specifika grobarhetstester under kalla förhållanden för att säkerställa ett sunt utsäde.

- Det var det vi först misstänkte var orsaken, men vi skickade prover på analys igen. Testerna visade att utsädeskvaliteten generellt var bra i år, säger Oskar Gustafsson.

Text: Lisbeth Karlsson