Nya föreskrifter i väntan på lag

EU:s nya djurhälsoförordning trädde i kraft den 21 april, trots att både coronavirus och fågelinfluensa försenat för medlemsländerna att anpassa sina regler.

 
En utredning föratt anpassa den svenska lagstiftningen presenterades i höstas och har varit ute på remiss till mars. Förslaget är en ny sammanhållen djurhälsolag som ska ersätta bestämmelser i ett antal svenska lagar och förordningar. Beredningen av förslaget fortsätter vid Regeringskansliet, nu närmast med en genomgång av remissvaren. Det finns ingen tidsplan för när det nya lagförslaget ska lämnas till riksdagen. Men EU-förordningen träder i kraft 21 april och föreskrifterna anpassas för det.
 
– Utbrottet av fågelinfluensa visar hur viktigt det är att snabbt kunna spåra och isolera sjukdomsutbrott, säger Fredrik Woods, biträdande projektledare och verksjurist på Jordbruksverket.
 
Vissa delar har fått övergångsregler, som kravet på registrering av anläggningar, vilket kommer att bli nytt för hästägare. Ursprungligen fanns ett förslag om att behöva ange en ny anläggning för platser 500 meter från den ursprungliga. Något som bland annat mjölk och nötköttsproducenter reagerade mot.
 
– Regelkrånglet väckte mycket kritik från bönder inom animalieproduktionen. Det är viktigt att inte kraven går längre än nödvändigt med tanke på spårbarhet, säger My Sahlman, veterinär på LRF. Vi ska inte ha hårdare regler än övriga Europa.
 
Efter det har den gränsen strukits från de nya föreskrifterna.
 
– Vi startar upp ett nytt projekt där vi ska gå igenom dessa frågor med näringen, säger Fredrik Woods.
 
Sverige kan ha fått till en lösning där landet kan bibehålla sin status när det gäller paratuberkulos, vilket ligger för godkännande hos EU-kommissionen.
 
– Genom att vi kan visa att vi har ett övervakningsprogram med provtagning på tankmjölk och vid slakt kan vi ställa krav, säger Andrea Holmström, affärsområdeschef för Djurhälsa utveckling på Växa Sverige.
 
Text: Ann Christin Olsson