Grovfoderstrategier 2019 och framåt

Långvariga regnperioder och långvarig torka. Om detta är det nya klimatet för Sverige, så behöver vi även förnya grovfoderodlingen. Vilka alternativ är möjliga och vad kostar strategierna?

Säkra grovfoder av god kvalitet

Huvudsyftet är förstås att garantera tillgången på grovfoder av god kvalitet. Vi behöver öka foderlagren, men också se över lagringstekniken och till exempel, skydden mot gnagare. Vi behöver kanske dränera mer eller anlägga fler bevattningsdammar. Djurantalet och gödselkapaciteten ska vara bättre anpassade till gårdens förutsättningar under ett normalår, men det ska finnas strategier att kunna ta till vid avvikelser. Tiden då lagom var normen är förbi, och för att överleva behöver vi rusta.

Val av art – tolerans mot extrem väderlek

Trots ihållande regn och trots ihärdig torka, så växer de flesta rör- och rajsvingelhybriderna så det knakar. Gräset Hykor är känd att vara något sträv och vassliknade, och vi vet att den gärna tar över sammansättningen i en tredjeårsvall helt och hållet. Men om valet handlar om att inte ha något att slå eller slå något osmakligare, så vinner grästypen ändå i längden. Så man kan fundera över om vi har optimerat odlingsförutsättningarna för dessa typer av gräs? Kanske ska de odlas i renbestånd, gödslas rejält och skördas ofta? Då ska vi även kunna få kvalitet på skörden. Vi vet även att rörsvingelhybridernas rötter klarar även väta och tillfällig översvämning på sommaren, men för övervintringens skull behövs det trots allt någorlunda torrt om rötterna.

Rödklövern ger kraft åt gräset

En annan art som har grönskat något i torkan, är rödklöver. Dess djupa pålrot drar upp vatten från djupare jordlager och de kvävefixerande bakterierna försörjer plantorna med näring. Det sägs att rödklöver inte ”läcker” kväve från sina rötter till det omgivande gräset, men många upplever att gräset som odlas tillsammans med rödklöver är klart grönare. Och om det enbart är vatteneffekten, så är det också tillräckligt. Tack vare rödklövern orkar gräset växa något bättre och ger därmed en bättre skörd.

Rödklöver är inte heller lika snabb på att ”gå i ax ”. Visst blommar den, stjälkarna blir grövre, men varje planta orka skjuta nya skott kontinuerligt även under en 8-9 veckors torka. Biomassan för en enskild planta ökar, även om näringsvärdet på de äldsta skotten och blommor förstås är sämre. Men skörd blir det! En gräsplanta, timotej eller en tuva engelskt rajgräs, dessa går gärna i ax med en tunn blomställning i det varma vädret och sedan händer inget mer under en lång tid. Så om axen dominerar i en vall, så är det viktigt att putsa eller beta bort dem, så att ny tillväxt kan starta.

Bevattning

Att anlägga bevattningssystem kräver investeringar i både material och tid. Dessutom så ska man ha något att vattna ifrån. Ingen startar grönsaksodling utan möjlighet att bevattna. Det kanske ska vara normen i det framtida lantbruket med grovfoderodling också? En damm kostar allt från 300 tkr och därtill hörande pumpar och bevattningsrör 200 tkr till. I framtiden kommer vi förmodligen att se en differentierad markpris för åkrar som kan bevattnas. Vallar med bevattning kan drivas intensivt med högre kvävegivor och ett sortval anpassat för 4 eller 5 skördar.

Det hade också varit intressant att testa system med ebb och flod bevattning. Invallningar krävs och in och utlopp. Vad hade det kostat? Hur påverkar ”ett fotbad” vallens tillväxt? Får vi upp gödselrester i gräsbladen?

Dränering

Lika viktigt som bevattning är fungerande dräneringar. På vattensjuka åkrar blir vallarna kortvariga och gräs som ängskavle tar plats. Kavlen avkastar dåligt och skörden minskar drastiskt. Och klöverarter trivs inte alls i fukten. Att klöver inte trivs påverkar odlingen av ekologiska blandvallar extra negativt, eftersom dessa är så beroende av kvävefixering.

Dagens vallskördemaskiner är tunga och det krävs god bärighet för att de ska kunna köras. Även här en bra dränering avgörande för att säkra grovfodertillgången.

Gödsellagring, spridning och grovfoderodlingens totalekonomi

De senaste årens extrema väderlek har påverkat möjligheten att sprida gårdens gödsel. De lagstiftade datumen är inte anpassade till ett föränderligt klimat. Hösten 2017 var det omöjligt att sprida gödsel på grund av ihållande regn under flera månader och på våren 2018 kom det tjocka lager snö även i slutet av mars. När ska gödseln ut och när gör den mest nytta? Hur mycket växtnäring kan vi räkna att finns kvar till första skörden efter en tidig spridning på lätt frusen vallyta den 1 mars? Många frågor, men färre enhetliga svar. Vi behöver helt enkelt mer vallförsök och tester på gårdarna. Testa gärna lite olika alternativ, även om det innebär att tunnan ska ut en extra gång…  

Det är lätt att se att rötad gödsel sjunker ner i marken snabbare och därmed borde vi kunna förvänta en större utnyttjande av växtnäring i grovfoderodlingen. Alla har dock inte möjlighet att röta gödseln, men det kan vara intressant att studera andra tillsatsmedel om de kan effektivisera gödslingsresultatet. 

Viktigt är också att inse att gödselns konsistens kommer att variera år från år beroende på mängden nederbörd så att det ska finnas beredskap att tunna ut gödseln ett torrår och att en investering på tak på gödselbrunnen snart kan betala sig, när man slipper köra ut för utspätt gödsel. 

Överlagra och spara

När tiden går och gräset växer utan problem år från år, så minskar benägenheten att överlagra gräs. Tvärtemot man säljer gärna av balar och tjänar lite extra pengar istället. Så det behövs inte mer än två lite olika år, så är reserverna är i obalans. Hösten 2017 var det nämligen relativt många fält som blev inte skördade en sista gång på grund av vätan. Och efter första skörden 2018 har det inte vuxit någonting… det blir dubbelminus på en gång.

Så hur mycket ska man överlagra? På Öland och Kalmar säger man ”en skörd”. Och vad ska det vara för kvalitet på det man överlagrar? Gällande rundbalar ska dessa staplas på ett bra underlag och täckas med nät för att motverka fågelskador och gärna med ett extra lager plast för överlagring 1-2 år. Märker man balarna tydligt vet man också vad man har sparat och när det ska användas. Dokumentation är i detta fall underskattat. 

Slutligen

Att helt enkelt skapa ett säkrare odlingssystem som kombinerar olika åtgärder och lösningar i gårdens grovfoderodling är målsättningen och melodin i framtidens grovfoderodling.  

Pauliina Jonsson, Växa Sverige