Svårt få fram ny gröda under torkan

Torkan gjorde det svårt att etablera ny gröda i augusti, för att försöka odla nytt grovfoder under samma säsong.

Det visade den grovfodervandring som Skaraborgs vallodlarförening anordnade i början av oktober.

Tillsammans med Hushållningssällskapet Skaraborg och Växa Sverige visade Skaraborgs vallodlarförening runt på fyra gårdar i trakterna av Kinnekulle.

- Det var en intressant vandring. Det var lite udda grejer de hade försökt sig på att etablera, säger Torbjörn Lundborg, helhetsrådgivare på Växa Sverige som var en av de 20-talet deltagarna.

Sammantaget hade inget av experimenten lyckats optimalt. Till stor del beror det på att grödorna hade svårt att etablera sig, när fälten såddes i augusti var det fortfarande torrt. Tillväxtperioden var relativt kort, och då gårdarna var ekologiska har de inte haft möjlighet att snabbt få i gång grödan med snabbverkande kväve. I något fall hade kanske även en insats med bekämpningsmedel hjälpt till, tror Torbjörn Lundborg.  

Dag Arvidsson på Lövåsa i Götene, med 430 mjölkande plus rekrytering, var en av de lantbrukare som visade upp sina fält. Han sådde en blandning av 150 kilo havre och 11 kilo westerwoldiskt rajgräs den 3 augusti, efter en skörd av havre som helsäd. På det lades 30 ton flytgödsel.

Torkan gjorde att etableringen av havre och westerwoldiskt rajgräs på Lövåsa tog sig dåligt.

-Det blev ju bara pannkaka, konstaterar Dag Arvidsson som bara fick 20 procent av en normal nederbörd under augusti.

Han tror att det kanske hade fungerat om det bara kommit normalt med regn. Grödan kommer nu att få ligga kvar över vintern och plöjas ner till våren. Eventuellt gör Dag Arvidsson om försöket ett annat år, när förutsättningarna är bättre 

- För mig handlar det hela tiden om att ta fram foder till ett billigt pris. Så jag kan tänka mig att fortsätta. Men det är sällan vi tar helsäd så tidigt där det inte är insått, säger han.

På Lövåsa bedömder Dag Arvidsson ändå att hans insådder från i våras, som etablerats i helsäd och som skördades något senare än normalt, har klarat sig relativt bra. Torbjörn Lundborg menar att spannmålen kan ha gett välbehövligt skugga åt framför allt baljväxterna.

- Gräset hade tagit stryk, men baljväxter och lusern hade klarat sig mycket bättre, säger han.

En annan av de besökta gårdarna var Vadsbo mjölk, med 1340 årskor, utanför Mariestad. Där hade vallinsådden i en del fält tagit sig dåligt och beslut togs om att stödså med hjälp av rapidsåmaskinen efter havreskörden.

- Vi ville inte riskera en dålig insådd och en dålig vall nästa år, säger Johan Ocklind, på Vadsbo mjölk.

I samband med stödsådden med 12 kilo vallfröblandning kompletterades även med 25 kilo råg eller rågvete för att få en tidigt utvecklad gröda med bra tillväxt som ska ge lite mer massa till förstaskörden nästa år.

- Vilket vi kommer att vara i stort behov av, konstaterar Johan Ocklind.

Med facit i hand kunde andelen råg ha varit högre, men det var den mängd som fanns tillgänglig på gården vid tillfället för sådd. Johan Ocklind tycker att spannmålen har kommit upp bra, medan gräset fick en trögare start i värmen och torkan.

- Men vi känner oss trygga med att det kommer att ha en positiv effekt. Jag tror att gräset kommer att komma under hösten och våren.

När Torbjörn Lundborg summerar dagen tycker han att erfarenheten från gårdar och rådgivare visar att det är svårt visar att en för kort tillväxtperiod, och då speciellt på ekologiska gårdar, gör att det är svårt att få ihop tillräckligt med grönmassa.

- Jag tar med mig att det inte är så stor idé att försöka etablera något för sent. Då måste man nästan veta att det kommer regn. Rekommendationen om att man gör etablera grönfodergrödan innan första halvan av juli står sig, säger han.

Vid vandringen i början av oktober hade området också börjat få de första frostnätterna, så chansen till ytterligare tillväxt bedömdes som liten.

- Nu skiftar det och det har börjat gulna. Så nu tror de att det bara är att köra av om det blir väder, säger Torbjörn Lundborg.

Fjäll Eriksrud, Mariestad

Köttdjur i extensiv drift. Sådde in foderraps i gamla vallar. Konkurrensen från befintlig gröda gjorde att det inte tog sig så bra. En del raps kom upp vid en upptrampad plats där det stått en foderhäck.

- Han upplevde däremot att djuren inte åt den raps som kom upp, utan den stod kvar, berättar Torbjörn Lundborg. 

Lantbrukaren Alfred Åkersten tillsammans med rådgivaren Jan Hill från länsstyrelsen.Bäst tog sig foderrapsen där det varit upptrampat vid en foderhäck.

Rännagården, Kestad

Sådde den 13 augusti 75 kilo havre, 9,5 kilo blodklöver och 9,5 kilo westerwoldiskt rajgräs direkt i stubben med en rapidsåmaskin. Grödan fick en snabb uppkomst, men bara 20 procent av normal nederbörd. Vid klippning blev grönmassan per hektar cirka 480 kilo torrsubstans.

- Det blev så lite att det inte var värt att hämta in. Ganska dyrt, summerar Torbjörn Lundborg.

Linus Andersson, rådgivare på Hushållningssällskapet i Skaraborg, visade upp sitt försök med att så bland annat blodklöver som en andra gröda.

Text: Linda Grimstedt
Foto: Torbjörn Lundborg och Ulrika Åkesson