Hela potentialen i svenskt lantbruk bör tillvaratas - även i handlingsplanen
Regeringen har i livsmedelsstrategin lagt tydligt fokus på ökad produktion av all lantbruks-produktion i Sverige, vilket vi inom branschen välkomnar! Svensk mjölkproduktion har en av de lägsta nivåerna i världen av användning av antibiotika, och är en av världens mest klimatsmarta.
Det behövs därför en inriktning i handlingsplanen som tar tillvara svenskt lantbruks fulla potential på ett bättre sätt än att sätta konkreta mål för andelen ekologisk produktion och konsumtion. Ett sådant fokus på en produktionsinriktning kan leda till att import av ekologiska produkter ökar och till och med att svensk produktion som helhet minskar.
Regeringen presenterade, tillsammans med Alliansen, en politisk livsmedelsstrategi fram till 2030. I livsmedels-strategi nämns också produktionsökningen och det betonas att ökningen gäller både konventionell och ekologisk produktion och ska svara mot konsumenternas efterfrågan.
Handlingsplanen vill styra andelen ekologisk produktion och konsumtion
Den 7 februari informerade regeringen om sin handlingsplan fram till 2019 och där finns det ett tydligt fokus på ökad ekologiska produktion och konsumtion. Målet är att 30% av jordbruksmarken och 60% av offentlig konsumtion ska vara ekologisk år 2030.
– Sverige har sedan 80-talet arbetat med förebyggande djurhälsoarbete. I Sverige har vi därför friska djur som mjölkar bra, vilket bidrar till att utsläppen från produktionen av en liter svensk mjölk är 44 procent lägre än världsgenomsnittet, och användningen av antibiotika till kor är bland de lägsta i världen, säger Marita Wolf, Styrelseordförande Växa Sverige. Svensk produktions mervärden ska ställas i relation till importerade livsmedel som i de flesta fall ger en högre klimatbelastning utanför Sverige än vår egen produktion. Till det kommer alla transporter, säger Marita.
Ställ inte ekologisk inriktning mot annan svensk produktion
Förra året var endast drygt 1 av 10 mjölkgårdar i Sverige ekologiska och mängden ekomjölk är 13% av total mängd producerad mjölk helår 2016. År 2002 var andelen ekomjölk 4,4% (se bilaga 1). Med bibehållen ökningstakt fram till 2030 och med samma totala mängd producerad mjölk som nu, skulle ekologisk mjölk utgöra 25% av total mängd mjölk år 2030, genom naturlig efterfrågan på marknaden, och utan politisk styrning.
–Ekomarkanden är intressant för oss mjölkproducenter, men de mjölkbönder som inte producerar ekologiskt måste också få tydliga signaler om att deras produktion behövs - både nu och för framtiden, säger Marita. Vi vill inte att lantbrukare med olika produktionsinriktningar ska ställas mot varandra, utan alla ska känna att de kan bidra till strategin. Det behövs för att produktionen i Sverige totalt sett ska öka! Investeringsviljan bland svenska mjölkbönder är fortfarande alltför låg.
Svenska mervärden är unika och inte ”konventionella”
–Vi vill inte att eko ställs mot det som brukar kallas för konventionell produktion – hela den svenska råvaruproduktionen har unika mervärden som varken är ”konventionella” eller ”bulk” och vi måste sluta benämna vår största produktionsinriktning för konventionell, fortsätter Jakob Söderberg, Vice VD Växa Sverige och aktiv i diskussionerna kring livsmedelsstrategin. Risken med ett för stort politiskt fokus på ekologiskt är att marknadens efterfrågan förbises, med risk för prispress på eko. Dessutom kan resultatet bli att importen av ekoprodukter ökar för att målet inom offentlig konsumtion ska nås, vilket inte heller leder till ökad produktion i Sverige. Vi önskar att det i handlingsplanen finns åtgärder för att öka HELA den svenska produktionen, och att unika mervärden i svensk produktion lyfts fram på ett sådant sätt att konsumenten får göra ett medvetet val. Mervärden som klimatbelastning och djurhälsa borde vara intressanta i konsumentledet på ett liknande sätt som eko, och skulle gå att härleda även om det kräver arbete, avslutar Jakob.
