De är finalister i Årets Vallmästare 2021

I Halland, Uppland och Västergötland finns årets finalister. Mjölk- och nötköttsbönder som alla tar hem högkvalitativt vallfoder anpassat efter gårdens produktionsform.

För 18:e gången ska Årets vallmästare koras. Den ärofyllda titeln tilldelas den nötkötts- eller mjölkproducent som med en genomtänkt strategi för gårdens vallodling lyckas nå jämna resultat både mellan skördar och skördeår.
 
Tävlingen är öppen för producenter i Sverige som tack vare ett grovfoder av hög kvalitet når goda resultat i produktionen. Den genomförs för att uppmärksamma duktiga vallodlare och ge status till landets arealmässigt största gröda, som också ligger till grund för en lönsam mjölk- och nötköttsproduktion.
 
Bland årets nominerade fanns många starka kandidater och intressanta strategier för att ta fram den optimala vallen. Konkurrensen mellan de tävlande är hård och nu har juryn bestående av representanter från SLU, Svenska vallföreningen, Gård och djurhälsan, Växa Sverige samt tidningarna Husdjur och Nötkött utsett tre toppkandidater som alla har chans att ta hem titeln Årets vallmästare 2021.
 

Finslisterna i kampen om årets vallmästartitel är:

Finalist nr 1.

LISBETH OCH TOMAS Riberth, Guarp i Ullared i Halland som har konventionell mjölkproduktion med 85 kor.

Här säkras ett högt och jämnt näringsvärde i alla fyra vallskördar. Något som behövs till gårdens högavkastande mjölkkor. Ett högt näringsvärde på 11,2 –13 megajoule gör att korna kan äta större mängder vallfoder och andelen i foderstaten kan bli högre.

Vallfilosofin är att inte krångla till det, varken i växtodling eller mjölkproduktion. Vallskörden sköts av två olika maskinstationer, en som kör vid gården och en på skiftena som finns 1,5 mil bort. Från slåtter tills att balarna står inplastade på upplagsplatser vid fälten brukar det ta två dagar, varav ett dygns förtorkning. Balarna körs successivt hem till gården med lastbil under vintern och är uppmärkta med vilken skörd det är.

– Det går åt tre balar per dygn och vi ger korna av olika kvaliteter, säger Thomas Riberth.

Tanken är att få en kvalitetsmässigt jämn utfodring över året. Efter torkåret bytte de till vallfröblandningen Mira 23. Men de vill fortfarande ha mycket timotej i vallen. Den är smaklig och ger mycket mjölk. Rajgräsen passar i deras intensiva system.
 
_MG_2081 500pix.jpg
Bild: Tomas och Lisbeth Riberth.


Finalist nr 2.

MIKAEL och ÅSA Berglund, med mjölkföretaget MÅ Lantbruk, Buckarby gård i Tärnsjö, Uppland. Här finns ett stort vallintresse och öppenhet för att testa nya vägar för att trimma odlingen.
 
Målet med vallodlingen är att få ett ensilage av toppkvalitet till mjölkkorna. Torkåret 2018, när var femte rundbal som gavs till korna var trädesensilage visade hur viktigt vallen är.
 
– Vi har själva ingen lantbruksutbildning men lyssnar på rådgivare och kollegor. Läser tidningar, letar på nätet och är med på vallkonferensen, säger Mikael Berglund.
 
I besättningen finns 75 mjölkkor och de seminerar en del med köttras och behåller och föder upp några stutar varje år. En förklaring till det fina vallfodret är en ny vallkedja. Den bogserade slåtterkrossen har kompletterats med en frontmonterad. De har även en ny strängare och balvagn.
 
– Vallkedjan har blivit effektivare. I år hjälpte också Alva och Elias till att köra och de har en stor del i resultatet, säger Mikael Berglund.
 
De har testat en ny vallfröblandning med mer lusern för att få en torktåligare vall. Efter en del problem med hygienen i tredjeskörden har de börjat med tillsatsmedel.
Buckarby.jpg
Bild: Åsa och Mikael Berglund med barnen Alva och Elias Berglund i hagen hos gårdens stutar.

Finalist nr 3.

MARKUS BRISBO, Östergården i Brismene söder om Falköping. Här är mjölk- och köttproduktionen basen i verksamheten. Vallfodrets kvalitet blir därför avgörande för lönsamheten.
 
Grovfodret är en nyckelfaktor hos Markus Brisbo. Både egna och inköpta tjurkalvar föds här upp till slakt. Under 2020 byggdes ett nytt stall för slaktnöt och uppfödningen har utökats till cirka 230 slaktungnöt per år.
 
Tidig förstaskörd, fem veckor mellan skördarna och en fjärdeskörd redan i september är ett av målen i vallodlingen. Energiinnehåll om minst 11 MJ per kilo torrsubstans är ett annat mål.
 
– Grovfodret är min plånbok. Med bra vallfoder behöver jag inte köpa in så mycket färdigfoder, säger Markus Brisbo.
 
Att packa väl i silon är en nyckelfaktor för kvaliteten. Här används dessutom mer tillsatsmedel (bakteriekultur) i de övre lagren än i de undre, plast läggs såväl i botten av silon som utmed sidorna och till det, ett extra lager plast uppe på ensilaget. De tre plansilofacken används för första, andra respektive tredjeskörd. Den fjärde skörden har lagts i limpa, men nu prioriteras bygget av ytterligare ett fack.
 

– De tre första facken sattes upp innan jag byggde för slaktungnöt, så nu har jag behov av ytterligare ett fack, säger Markus Brisbo.

Brisbo.jpg
Bild: Markus Brisbo.

ÅV2021_finalist.png