Riskfyllt med tjur i mjölkbesättning

Var eller vartannat år stångas någon i Sverige till döds av en tjur. Oftast är det en tjur av mjölkras som har gått till attack.

Att ha lösgående tjurar i en mjölkbesättning innebär en stor olycksrisk, skriver RISE i ett pressmedelande. Det är en risk som många mjölkproducenter med pressad ekonomi medvetet tar för att slippa kostnader för semin. Forskaren Cecilia Lindahl, RISE, uppmanar lantbrukare att överväga om
det är värt risken och föreslår alternativ till lösgående tjurar.

Läs hela rapporten här













– Det är viktigt med tydliga arbetsrutiner, och gärna att beskriva vissa
arbetsmoment i punktform. Då är det lättare för alla att följa samma
arbetsordning och tjuren får vänja sig vid rutinerna. Att inte arbeta ensam med
tjuren och att alltid ha en reträttväg är bra, men inte tillräckligt för att
hanteringen ska vara säker, säger Cecilia Lindahl.



Tjur-alternativ

I projektets rapport lyfts flera förslag fram på alternativ till lösgående
tjurar, alternativ som skulle kunna förbättra kornas fertilitet och hålla nere
kostnaderna för semin.



– Man kan till exempel införa rutiner för systematisk brunstkontroll, investera
i hjälpmedel för brunstpassning som till exempel aktivitetsmätare, och se över
stallmiljö och foderstater så att de inte hindrar korna från att visa brunst,
säger Cecilia Lindahl.



Projektet har finansierats av SLO-fonden (Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes
Olycksfallsförsäkringsfond). Ladda ner rapporten ”Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften”.