Salmonella - kostsamt men ovanligt på svenska mjölkkor

-Att utrota Salmonella Dublin i Sverige skulle spara mycket pengar för både staten och djurägare, säger veterinär Estelle Ågren som idag disputerar i ämnet på lantbruksuniversitetet.

Medelkostnaden för en besättning som var spärrad på grund av salmonella  var 4,6 miljoner kronor 1999-2013. Ju fler djur och längre restriktionstid desto högre kostnader för djurägaren och Jordbruksverket.

Estelle Ågren har undersökt hur vanligt salmonella var bland mjölkbesättningar. Hennes studier har bekräftat att få svenska mjölkkobesättningar i landet är infekterade. Det enda undantaget var Öland, men det finns tecken på att förekomsten minskar även där. I närheten av salmonellasmittade kor fanns oftare också andra besättningar med salmonella.

– Sambandet var starkare för djur med S. Dublin, som är särskilt anpassad till nötkreatur. Det tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för denna typ av infektion, säger Estelle Ågren.

– Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Det här visar att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front och gemensamt för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder.

Infektion ÄR vanligare i större besättningar och förekommer med i lösdrift liksom i gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete, visar Ågrens avhandling.

– Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Om Dublinsmittan utrotades skulle det spara mycket pengar både för stat och djurägare samtidigt som djurlidandet minskades, säger Estelle Ågren.

Något entydigt svar på varför smittan fortsätter att cirkulera bland nötkreatur just på Öland kunde inte fastställas.

– Men vissa rutiner och förutsättningar är vanligare på Öland än i övriga Sverige, såsom sambete mellan olika gårdars djur, större besättningar och gruppkalvningsboxar och det skulle kunna vara förklaringar.