Lönsamhetsutveckling

Efter en period med vikande mjölkpris fram till april har mjölkpriset återhämtat sig och stigit under maj och juni. Samtidigt har foderpriserna börjat röra sig uppåt och ligger nu ungefär på samma nivå som för ett år sedan, men med en stigande trend i stället för den sjunkande trend som då präglade marknaden.

Foderprisnivån ligger i flera delar nära nivåerna från säsongen 2023, men utvecklingen framåt är osäker. Spannmåls- och oljeväxtmarknaderna har haft kraftiga prisrörelser de senaste veckorna. Rapsskörden i EU ser förhållandevis bra ut, men för svensk växtodling krävs samtidigt högre priser på spannmål och oljeväxter för att stärka lönsamheten. Det innebär att både mjölk- och köttföretag behöver följa foderkostnaderna noggrant, eftersom förändringar i foderpriset snabbt påverkar marginalen.

Den globala mjölkmarknaden visar tecken på prismässig återhämtning, men inom EU är utvecklingen fortfarande relativt svag. För svenskt kött är bilden mer positivt. Slaktpriserna ligger på en hög nivå jämfört med övriga länder inom EU. Sammantaget är lönsamhetsindex för mjölk minus foder tillbaka på ungefär samma nivå som hösten 2023, medan kött minus foder visar en tydligt starkare utveckling. Den fortsatta utvecklingen avgörs i hög grad av hur foderkostnaderna förändras under kommande månader.

Oron och osäkerheten i omvärlden fortsätter samtidigt att påverka lantbrukets marknader. Energipriser, insatsvaror, ränteläge och konsumenternas köpkraft påverkar både kostnadssidan och efterfrågan på mejeri- och köttprodukter. Det gör att marginalerna behöver följas löpande, även i lägen där produktpriserna utvecklas positivt.

Mjölk minus foder

Mjölkpriset i Sverige har åter vänt uppåt under maj och juni efter en längre period med sjunkande eller oförändrade priser. Det förbättrar nettot för mjölk minus foder, men återhämtningen sker från en nivå där lönsamheten har varit pressad. För den konventionella gården uppgår nettot i juni till 2,47 kr/kg vid foderstaten spannmål plus koncentrat. I beräkningen med färdigfoder är nettot 24 öre lägre.

Frågan framåt är om mjölkprisets återhämtning räcker för att möta en stigande foderkostnad. Eftersom foderpriserna nu visar en uppåtgående trend blir marginalen mer känslig för fortsatta kostnadsökningar. För ekologisk mjölk är lönsamheten fortsatt relativt god, men priset på ekologiskt foder har börjat stiga och skillnaden mot konventionell produktion minskar något. Det innebär att även ekologiska producenter behöver ha fortsatt fokus på foderstrategi, effektivitet och prisutveckling.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar beräkningar till och med april 2026 för leverantörer till ARLA medan värden finns till och me mars för Norrmejerier. Viss reservation för att det kan vara felaktigheter i mjölkpriset från Norrmejerier i beräkningarna.

Exempelgårdar i södra Sverige som levererar till Arla

Exempelgårdar i norra Sverige som levererar till Norrmejerier

Lönsamhetsberäkningarna är baserade på typgårdar

• 100 kor varav 88 mjölkande.
• Konventionell gård: 11 009 kg ECM.
• Ekologisk gård: 10 018 kg ECM.
• 35 % Rekrytering.
• 96 % leveransindex.
• Foderstat: Ensilage av medelkvalitet, plus egen spannmål och koncentrat eller enbart färdigfoder.
• Foderpriser – Priset för egen spannmål baseras på Lantmännens POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
• Mjölk – priset följer a contopris för Arla eller Norrmejerier för respektive konventionell/eko. För Norrmejerier redovisas både med och utan stöd.
• Mjölk minus foder för Arlagårdarna redovisas resultatet från 2021 och för Norrmejerier från januari 2022 samt foderkostnaden per kg ECM för samma period.

Kött minus foder

Slaktpriserna på nötkött har stigit kraftigt den senaste tiden även om de under sommaren backat något. Sedan årsskiftet har slaktpriserna ökat med drygt 15 procent och på ett år med mer än 35 procent. Tillsammans med relativt små förändringar i foderpriset innebär det att lönsamheten, beräknad som intäkter för kött minus kostnader för kalv och foder, har förbättrats tydligt. Lönsamhetskurvan för kött är därför positiv och de höga slaktpriserna ger för närvarande en bra marginal för att täcka kostnader som arbete, byggnader, ränta med flera kostnader.

Sverige har i dagsläget ett av de högsta nötköttspriserna inom EU. Sedan årsskiftet har priset på ungtjur legat över EU-genomsnittet, och för ko har det svenska avräkningspriset legat över EU-genomsnittet sedan oktober–november. Avräkningspriset på ungtjur ligger nu omkring 30 procent över EU:s medelpris.

En aktuell trend är ökande slaktvikter, framför allt för ungtjurar. Det kan vara positivt med att mer kött tas ut per djur, men kräver god kontroll på marginalen. Det är viktigt att följa klassning, tillväxt och kostnader i uppfödningen så att högre intäkter inte äts upp av längre uppfödningstid eller ökade foderkostnader.

I våra beräkningar motsvarar tre månaders längre uppfödningstid ökade kostnader med cirka 400 kronor per djur. Även om kött minus foder just nu visar en stark utveckling behöver framtida beslut därför väga samman slaktpris, klassning, foderpris och uppfödningstid.

Under året ser vi att priserna på dikalv är på de nivåer som krävs för att skapa långsiktig lönsamhet även i dikalvproduktionen. Som kalv-inköpare är det viktigt att ha framtids-span på utvecklingen av slaktpriset under uppfödningstiden samt hur högre inköpspris binder kapital. Det gäller att vara medveten om hur din likviditet påverkas av ett företagsekonomiskt riktigt beslut.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård eller enskilda djur. Eftersom djuren hålls i produktion under en längre tid och påverkas av flera prisnivåer under sin livstid, kan det inte ge en sann bild över lönsamheten för enskilda djur.

Foderkostnaden står för en betydande del i uppfödningen av ungnöt. Många gårdar med ungnötsuppfödning kan utnyttja alternativa fodermedel (som majsensilage eller biprodukter) vilket ofta har en positiv påverkan på foderkostnaden.

God djurhälsa tillsammans med en välbalanserad foderstat ger ofta ett bättre slaktresultat, i form av yngre och/eller tyngre djur, än vad beräkningarna är baserade på vilket har betydande påverkan på lönsamheten på enskilda gårdar.

Mjölkrastjurar

20 månaders slaktålder, 330 kg slaktvikt, Formklass O, Fettklass 2+, Start 2 månader, 90 kg.

Köttrastjurar

Lätt köttras, 19 månaders slaktålder, 360 kg slaktvikt, Formklass R, Fettklass 3, Start 6 månader, 280 kg.

Tung köttras, 17 månaders slaktålder, 380 kg slaktvikt, Formklass R+, Fettklass 2+, Start 6 månader, 320 kg.

I beräkningen för Köttrastjurar ingår inte inköpspriset för kalv. Det beror på avsaknad av officiell prisstatistik och stor variation beroende på tidpunkt, kvalitet och ras.

Lönsamhetsberäkningar, typgårdar kött

• Beräkningarna baseras på den totala foderskostnaden för ett djur under en hel uppfödningstid med foderpriset för den aktuella tidpunkten.
• Foderstaterna bygger på ensilage av medelkvalitet samt egen spannmål tillsammans med koncentrat respektive färdigfoder.
• Slaktresultaten är baserade på medelresultat från slakten i Sverige 2021.
• Foder - Spannmål prissättning baseras på POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
• Kött - Prissättning SJVs statisk ungtjur R3 korrigerat för klassning och med avdrag för intransport.
• Kalvpris mjölkras, snittpris från KLS och HK Scan notering uppdateras varje kvartal, exklusive förmedlingsavgift.
• För köttras räknas inte kalven in då officiella källor för pris saknas.