Lönsamhetsutveckling
Lönsamheten mätt som Mjölk-Foder ligger till och med augusti på en stabil och hög nivå. Ett bra mjölkpris i kombination med att foderkostnaden har legat på en förhållandevis stabil nivå är underliggande orsaker. Kraftfoderpriset har sjunkit under året eller stabiliserats. Ekologiskt färdigfoder steg under första halvåret 2025 men har nu sjunkit något och tycks stabiliseras. Oron och osäkerheten i världen fortsätter påverka framåt. Priset på insatsvaror varierar. Pris på bränsle är stabilt och svagt sjunkande medan pris på gödning stiger senaste halvåret. Det skiljer fortsatt en del i mjölkpris mellan olika mejerier.
Mjölk minus foder
Mjölkpriset har sedan förra hösten legat på en relativ stabil nivå. För Arlagårdarna har det varit uppåtgående eller oförändrade priser sedan sommaren 2023. De sänkningar som görs nu under hösten är de första på 2 år. Foderpriserna har under drygt 2 år varit långsamt sjunkande förutom ekologiskt färdigfoder. Där var det en uppgång under förra hösten samt första kvartalet 2025. Med undantaget ekologisk produktion baserad med färdigfoder nådde Mjölk – Foder under sommaren nya rekordnivåer. Mjölkpriset har sedan legat kvar på höga nivåer. Det finns dock skillnader mellan olika mejerier men även i norr har mjölkpriset klättrat de senaste månaderna.
Lönsamheten för ekomjölken i alternativet med eget spannmål och koncentrat är fortsatt stark. Från februari har dock priset för det ekologiska färdigfodret stigit mer än övriga kraftfoder, vilket syns i kurvorna och lönsamheten har vikit något.
Ekomjölkpriset för Arla har sedan december 2024 legat ca 89 öre över priset för den konventionella mjölken och för Norrmejerier steg ekotillägget i januari från 100 öre till 110 öre.
Gårdar som levererar till Norrmejerier har också haft en uppgång i Mjölk-Foder från hösten 2024, men inte lika snabb eller hög som för Arlagårdarna. Mjölkpriset följer samma trend. Under 2025 har mjölkpriset fortsatt stiga i norr. I en av beräkningarna för Mjölk-Foder för gårdar som levererar till Norrmejerier ingår nationellt stöd för område 3 medan stödet saknas i den andra. Se kurvor nedan.
I beräkningarna är enbart foderkostnaderna med. Det totala resultatet påverkas även av räntor och andra kostnader.
Lönsamhetskurvor
Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar beräkningar till och med augusti 2025. Viss reservation för att det kan vara felaktigheter i mjölkpriset från Norrmejerier i beräkningarna.
Exempelgårdar i södra Sverige som levererar till Arla

Exempelgårdar i norra Sverige som levererar till Norrmejerier


Lönsamhetsberäkningarna är baserade på typgårdar
- 100 kor varav 88 mjölkande.
 - Konventionell gård: 11 009 kg ECM.
 - Ekologisk gård: 10 018 kg ECM.
 - 35 % Rekrytering.
 - 96 % leveransindex.
 - Foderstat: Ensilage av medelkvalitet, plus egen spannmål och koncentrat eller enbart färdigfoder.
 - Foderpriser – Priset för egen spannmål baseras på Lantmännens POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
 - Mjölk – priset följer a contopris för Arla eller Norrmejerier för respektive konventionell/eko. Förr Norrmejerier redovisas både med och utan stöd.
 - Mjölk minus foder för Arlagårdarna redovisas resultatet från 2021 och för Norrmejerier från januari 2022 samt foderkostnaden per kg ECM för samma period.
 
Kött minus foder
Trenden för lönsamheten beräknad som intäkter för kött minus kostnader för kalv och foder når de högsta nivåer vi beräknat. Köttpriset har stigit kraftigt senaste året. Runt om i Europa ser men kraftiga prisökningar. Avräkningspriserna på ungtjur ligger nu i Sverige cirka 5-10 procent under medelpris inom EU.
Kraftfoderpriset har sjunkit under året eller stabiliserats.
Oron och osäkerheten i världen fortsätter påverka framåt. Priset på insatsvaror varierar. Pris på bränsle är stabilt och svagt sjunkande medan pris på gödning stiger senaste halvåret.
Lönsamhetskurvor
Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård eller enskilda djur. Eftersom djuren hålls i produktion under en längre tid och påverkas av flera prisnivåer under sin livstid, kan det inte ge en sann bild över lönsamheten för enskilda djur.
Foderkostnaden står för en betydande del i uppfödningen av ungnöt. Många gårdar med ungnötsuppfödning kan utnyttja alternativa fodermedel (som majsensilage eller biprodukter) vilket ofta har en positiv påverkan på foderkostnaden.
God djurhälsa tillsammans med en välbalanserad foderstat ger ofta ett bättre slaktresultat, i form av yngre och/eller tyngre djur, än vad beräkningarna är baserade på vilket har betydande påverkan på lönsamheten på enskilda gårdar.
Mjölkrastjurar
20 månaders slaktålder, 330 kg slaktvikt, Formklass O, Fettklass 2+, Start 2 månader, 90 kg.


Köttrastjurar
Lätt köttras, 19 månaders slaktålder, 360 kg slaktvikt, Formklass R, Fettklass 3, Start 6 månader, 280 kg.
Tung köttras, 17 månaders slaktålder, 380 kg slaktvikt, Formklass R+, Fettklass 2+, Start 6 månader, 320 kg.


Lönsamhetsberäkningar
- Beräkningarna baseras på den totala foderskostnaden för ett djur under en hel uppfödningstid med foderpriset för den aktuella tidpunkten.
 - Foderstaterna bygger på ensilage av medelkvalitet samt egen spannmål tillsammans med koncentrat respektive färdigfoder.
 - Slaktresultaten är baserade på medelresultat från slakten i Sverige 2021. • Foder - Spannmål prissättning baseras på POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
 - Kött - Prissättning SJVs statisk ungtjur R3 korrigerat för klassning och med avdrag för intransport.
 - Kalvpris mjölkras, snittpris från KLS och HK Scan notering uppdateras varje kvartal, exklusive förmedlingsavgift.
 - För köttras räknas inte kalven in då officiella källor för pris saknas.
 
Kalkyler för nötköttsproduktion
Du som föder upp egna tjurkalvar för slakt eller säljer kalvar vidare för nötköttsproduktion har nytta av nya Dashboard Nöt. Dashboarden visar lönsamheten för nötköttsproduktion för tung och lätt köttras samt för mjölkraskorsningar. Uppdateringar görs en gång per kvartal.
För den senaste perioden kan vi på en generaliserad nivå se att uppfödning av mjölkraskorsningar är mer lönsamt än uppfödning av tung respektive lätt köttras.
Observera att analysen är på en övergripande nivå, och beroende på egna foderkostnader med mera kan du ha ett annat resultat på din gård.
Kalkylerna tagits fram i ett samarbete mellan LRF Kött, SNP, Gård & Djurhälsan och Växa.
Vill du ha mer specifik analys av lönsamheten i din nötköttsbesättning, kontakta oss i Växa.

