Fler projekt inom digitalisering

Syftet med digitaliseringsnavet är att höja kunskapen om digitaliseringens möjligheter för svenskt jordbruk. Det är ett av fyra nationella kunskapsnav som etablerats efter ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket 2018. Uppdraget startade med fokus på hållbar animalieproduktion, men har sedan breddats till fler områden där kunskap behövs. I dag finns därför naven för animalieproduktion, digitalisering, företagsledning och entreprenörskap, samt miljö och klimat.

Genom våra projekt inom digitaliseringsnavet vill vi inspirera och vägleda dig som lantbrukare, samt bidra till att göra ny teknik tillgänglig och användbar i praktiken. Nedan berättar vi kort om våra erfarenheter från de tre projekten – häng med!

1. Övervakning av brunnens vattennivå med Aqvify

Vatten är en av lantbrukets viktigaste resurser – som vi förvånansvärt sällan mäter. I takt med ett förändrat klimat och risk för mer extremväder blir det allt viktigare att ha koll på både vattenbehov och vattentillgång. I detta projekt har vi testat Aqvify, en trycksensor som mäter vattennivån i brunnen och visar data direkt i en app. Där kan du följa hur nivån förändras över tid och få larm om vattnet sjunker till kritisk nivå, vilket gör att åtgärder kan sättas in i tid. Datan går också att ladda ner i en Excelfil och använda som underlag i olika sammanhang.

Våra erfarenheter från projektet är att appen är användarvänlig och att denna teknik är ett bra verktyg för att lära känna sin brunn och hålla koll på variationer i vattennivå. Däremot klarar denna typ av sensor inte att mäta förbrukningen med hög precision, särskilt vid stort inflöde underskattas uttaget. Komplettera därför gärna med en enkel flödesmätare om du även vill ha koll på förbrukningen. Tänk också på att utrustningen kräver stabil strömförsörjning.

Aqvify kostar omkring 6 000–7 000 kronor vid installation och har därefter en abonnemangskostnad på cirka 1 000 kronor per år.

2. Handhållen NIR-sensor för snabb analys av grovfoderkvalitet

NIR-sensorer gör det möjligt att direkt uppskatta näringsvärdet i grovfoder. Tekniken bygger på att ljus reflekteras från växtmaterialet i det nära infraröda området (cirka 1450–2450 nm). Genom att koppla reflektansmönster till värden från traditionella foderanalyser kan modeller skapas som beräknar innehåll av bland annat råprotein, NDF, energi och torrsubstans.

Den handhållna NIR-sensorn trinamix PAL Two har tagits fram av trinamiX i samarbete med Eurofins. Vi har hittills testat sensorn på vall- och majsensilage med gott resultat, och planerar att under våren utvärdera den även i växande vall. Det skulle möjliggöra fler mätningar per parti av ensilage och ge beslutsunderlag inför skörd av grovfoder.

trinamiX är enkel att använda och ger värdefull och direkt information om fodrets näringsinnehåll, men kan inte mäta hygienparametrar, mineraler eller avkastning. Sensorn har en engångskostnad på cirka 70 000–80 000 kronor och ett årsabonnemang på cirka 10 000 kronor. Det är ett lovande verktyg för lantbrukare och rådgivare som önskar ett mer datadrivet precisionsarbete med vallkvalitet och foderoptimering.

3. Drönarteknik i växtodlingen ger högupplöst fältinformation

Drönare ger högupplösta bilder som lantbrukare och rådgivare kan använda för att snabbt få en överblick över grödans och fatta välgrundade beslut. Bilderna kan användas till en rad olika syften, till exempel för att uppskatta omfattningen av viltskador som underlag vid arrendeförhandlingar eller dialog med jaktlag, upptäcka dräneringsproblem där underhåll behövs, bedöma etablering och behov av omsådd, skapa styrfiler för varierad kvävegödsling eller bekämpningsdos samt för att inventera ogräs.

För enklare behov räcker en modell som DJI Mini (ca 3 500 kr) tillsammans med gratisprogram för bildanalys, men då krävs manuell flygning eller planering av flygrutter i en extern programvara. För regelbunden användning rekommenderas en drönare i nivå med DJI Mavic 3/4 Pro (upp mot 40 000 kr) som har automatiska flygrutter, längre batteritid och bättre kameror. För bildbearbetning är Solvi (ca 6 000 kr/år) ett lättanvänt och växtodlingsanpassat alternativ.

Exempel på hur en styrfil för kvävegödsling utifrån grönyteindex från programvaran Solvi kan se ut.

Analys av grödhälsa i programvaran Solvi som visar en grönytetäckning på 71%.