NAV dyker ner bland avelsmyterna
Nötkreatursaveln är full av myter, och frågan är om de är sanna eller falska. I MythBuster kommer NAV att med hjälp av fakta testa om myterna bara är just myter, eller om de faktiskt är sanna.
Hittills i år har NAV undersökt två myter:
Myt 1. Äldre kor med bevisad potential för produktion ger bättre kvigor
Myt 2. Nordiska tjurar sjunker mer i NTM jämfört med utländska tjurar när de blir avkommeprövade
MythBuster nr 1
Många lantbrukare uppskattar sina äldre kor som under årens lopp har mjölkat bra och hållit sig friska. Det är därför lätt att anta att deras döttrar också skulle ha särskilt goda egenskaper – mödrarna har ju redan visat sin kapacitet.
Fakta på bordet
Den stora studien, där NAV analyserade data från nästan 180 000 danska Holstein, visar att kvigor födda av unga kor med höga avelsvärden (NTM) presterar betydligt bättre. De bäst presterande Holstein-kvigorna föddes av mödrar som gått in i sin första laktation. Dessa döttrar visade sig ha bättre hälsa, högre fertilitet och längre livslängd. När mödrarna blir äldre minskar deras döttrars prestation. Det stämmer överens med avelsteorin.
Resultat – Myten är krossad – yngre kor ger bättre kvigor
Läs hela rapporten här: Myth-Buster-1 (PDF)
MythBuster nr 2
Det kan kännas frustrerande när en använd tjur tappar mycket i NTM jämfört med likvärdiga tjurar. Idag sker de flesta semineringar med genomiskt testade tjurar, som har högre säkerhet än härstamningsindex men lägre än avkommeprövade tjurar.
När unga genomiska tjurar får mjölkresultat från sina första döttrar blir de avkommeprövade. Då ökar tillförlitligheten i deras avelsvärden, men värdena kan samtidigt förändras.
Jämförelse med hjälp av Interbull
För en rättvis jämförelse har NAV använt Interbulls avelsvärden. Organisationen omvandlar värden mellan länder, vilket gör det möjligt att jämföra tjurar med mjölkande döttrar utomlands med nordiska tjurar. Holstein-tjurar födda 2015–2017 valdes, då deras döttrar hunnit genomföra minst en laktation. När det gäller produktion minskar de nordiska tjurarna som förväntat, nära den genetiska förändringen på 6,4 enheter. De utländska tjurarna minskar däremot mer än väntat, med 8,6 enheter för utländska tjurar med NAV-index, och 9,5 enheter för tjurar med Interbull-index.
Resultat – Oavsett vilken beräkningsmetod som används presterar nordiska tjurar lika bra eller bättre än utländska tjurar. Du kan alltså vara säker på att de i genomsnitt kommer att prestera lika bra eller bättre än andra tjurar när de får sina avkommeprövade avelsvärden i NAV-systemet. Myten är falskt!
Läs hela rapporten här: Myth-Buster-2 (PDF)
