Studien om kors välfärd vid inhysning under längre tid

Kor i Sverige tillbringar majoriteten av sin tid inomhus även om det i Sverige finns lagstiftning om att kor ska ha tillgång till bete och utevistelse 60 till 120 dygn per år, beroende på geografisk region. Trots detta har det i Sverige inte genomförts någon forskning de senaste 30 åren om hur kors välfärd påverkas av en längre period av innevistelse.

7 besättningar, 2 000 kor och 8 500 observationer under 18 månader

Sju mjölkkobesättningar med totalt 2 000 kor deltog i studien där 25 olika parametrar kopplade till hälsa och välfärd registrerades varje månad av kalibrerade djurvälfärdsbedömare. Stallperioden var 2022/23, sommaren 2023 och stallperioden 2023/24. De sju besättningarna valdes ut baserat på flera kriterier, bland annat ställdes krav på lösdrift, automatiskt mjölkningssystem, mjukt underlag vid foderbordet samt tillgång till borstar. Under perioden gjordes totalt 8 500 observationer och studien bidrar på så sätt med mycket viktig kunskap.

Studien pekar på förbättringsområden i inomhusmiljön

De övergripande områden som studerades i försöket var kornas beteende, hälsa, inhysning och utfodring. I studien konstaterades att djurens beteende under försöksperioden var normalt och inte förändrades signifikant på de sju gårdarna under den 18 månader långa perioden inomhus. Det fanns inte heller några signifikanta avvikelser vad gäller hull. För hälsa konstaterades att det fanns signifikanta förändringar vad gäller framför allt nackskav, hasskador och rörelsestörning/hälta. Vad gäller hälsa ökade inte antalet behandlingar av veterinär signifikant under perioden. För inhysning, hur kon kan, vila röra sig och resa sig, fanns det signifikanta avvikelser som visade sig genom en ökning av kor med normalt resningsbeteende men minskad renhet framför allt på kornas kropp.

Jämfört med andra liknande studier låg studiens mått på en oftast bättre eller liknande nivå både under vanlig och förlängd stallperiod. Resultaten i studien visar att 3 av 16 mått visade förbättringar, 6 av 16 mått var oförändrade och 7 av 16 djurvälfärdsmått försämrades något vid förlängd stallperiod. Detta gör att hypotesen i studien bekräftas ”att vi inte kan förkasta vår hypotes om att djurvälfärden försämras över en förlängd period inomhus”. Men variationerna är stora mellan besättningarna och samtliga besättningar visade på vissa mått som förbättrades och vissa mått som försämrades. Studien visar på möjliga förbättringsområden inom inhysning där båsutformning och foderbordsinredning kan behöva ses över och så även arbetsrutiner som rengörings- och strörutiner.

– Förändringarna i resultaten är små och varierar både mellan gårdarna och över tid. Jag menar att studien visar exempel på vår goda djurvälfärd, men samtidigt visas att det finns sådant vi kan förbättra. Studien visar också vikten att vi mjölkbönder har möjlighet att investera och utveckla våra ladugårdar, befintliga men också genom nybyggen. Den allra största förbättringen får vi ju om det byggs nya koplatser och då behöver lönsamheten vara på den goda nivå vi har nu. Myndigheter och politiker behöver underlätta för mjölkföretagen så att vi får bättre villkor, och förenklingar i beteslagen är ett bra exempel, säger Magnus Carlman ordförande Växa och representant i Mjölkdelegationens presidium.

Djurvälfärd är komplext och studien bidrar till ökad kunskap

Slutligen kan vi konstatera att djurvälfärd är komplext och det är svårt att sammanfatta olika mått till ett enda värde. Flera mått behövs för att få en bra bild av djurvälfärden och man behöver göra upprepade bedömningar över tid och stallars förutsättningar skiljer sig åt. Studien pekar på områden som kan användas för att förbättras ytterligare och studien bidrar till ökad kunskap om kors välfärd alla de dagar under året de tillbringar inomhus.