Arla 360-rådgivning

Arla 360-rådgivningen tar vi avstamp i de beräkningar som gården gjort i klimatberäkningen och försöker hitta de områden som snabbast kan ge effekter för att minska klimatavtrycken, säger Malin Fröjelin, Produktionsrådgivare Falköping, Växa. 

I vissa fall är det ganska enkelt att se vilket fokus man ska ha, men på en del gårdar lite klurigare. Främst när det gäller växtodlingssidan tycker jag att det är svårt eftersom det finns två delar som i viss mån går emot varandra såsom gödselanvändning och markanvändning, fortsätter Malin Fröjelin. 

När det gäller andra faktorer som att höja mjölkavkastningen eller sänka inkalvningsåldern är det ju tydligare eftersom vi produktionsrådgivare arbetar med de frågorna hela tiden och det inte finns något i klimatberäkningen som försämras av de åtgärderna. Därmed inte sagt att det alltid är lika enkelt att få effekt så snabbt att det märks redan i nästa klimatberäkning, eftersom vissa åtgärder kan ta tid innan de ger mätbara resultat. Men allt beror ju på gårdens förutsättningar och vilket utgångsläge man har, säger Malin Fröjelin.

För gårdarna som deltar i rådgivningen är det ju såklart en fördel att rådgivningen är finansierad. Då kan man ta lite extra tid för att fördjupa sig i delar som man annars kanske inte fokuserat så mycket på. Men rådgivningen är ju bara en del, sen måste jobbet göras ute i stallarna också och därför gäller det ju att sätta en rimlig ambitionsnivå och hellre få några viktiga saker gjorda, än att ha för stora visioner och för lite verkstad, säger Malin Fröjelin.

Den största vinsten är att klimatfrågorna på gårdsnivå i allmänhet är så sammankopplade med effektivitetsförbättringar i produktionen så förutom att man kan få extra betalt för mjölken via sina extra klimatpoäng, så vinner man även på att spara in kostnader för att exempelvis få sänkt inkalvningsålder eller bättre överlevnad på kor och kalvar, säger Malin Fröjelin.

I Arla 360 - rådgivningen är det möjligt att koppla in flera kompetenser och båda gårdarna som jag arbetat med har varit intresserade av att få med växtodlingsperspektivet också. Men även annan typ av rådgivning, ex bygg eller ekonomi är möjligt att lyfta in, säger Malin Fröjelin.

Ständig förbättring driver arbetet på Kilanda Säteri

Kilanda Säteri har varit med under första omgången av Arla 360 och så här säger Tina Borgström om varför de valde att gå med och vilka fokusområden de jobbar med.

Jag drivs av att ständigt förbättra mig och blir aldrig nöjd. Att få ytterligare en chans till det är för bra för att låta bli. Dels så lockar såklart fler poäng i Hållbarhetsersättningen, men jag vet också att den stora vinsten ligger på det företagsekonomiska planet när det kommer till effektiviseringar som blir genomförda och faller väl ut. Då blir jag stolt när vi lyckas, men inte riktigt nöjd (mer än en väldigt kort stund), säger Tina Borgström.

Ett av de områden där vi hade en del poäng att hämta inom Big 5 var inkalvningsåldern. Det är också relativt välkänt att kvigor som går tomma för länge kostar mycket, varför det fanns flera aspekter att tag i just det området. Vi har alltid haft ett överskott på mjölkraskvigor så en gallring av dessa skedde samtidigt som seminstrategin vässades ytterligare när det kommer till användning av könssorterad sperma, med en ökad användning av Y-doser av köttras. Sedan tidigare seminerade vi i princip enbart med könssorterat men blev ännu strängare med X-doserna. Detta ger oss en lite mer balanserad tillgång på rekryteringskvigor. Vidare införskaffades också en mixervagn för att kunna mixa fodret till ungdjuren. Detta har gett mer välväxta ungdjur där vi har kunnat börja seminera dem tidigare. Mixervagnen har också hjälpt oss med en mycket bättre foderstat till sinkorna och dessa är nu mer rustade för laktationen och kommer igång starkare. Ett annat av våra mål var nämligen en ökad mjölkproduktion. Där har vi inte lyckats lika bra som med inkalvningsåldern men det känns ändå som att vi är något på spåren i vår jakt på det vita guldet, säger Tina Borgström.