Fem frågor som svarar på om ett fodereffektivitetsindex är tillförlitligt

Ett fodereffektivitetsindex visar hur effektivt en ko omvandlar foder till mjölk. Fördelen med avel är att förändringarna är kumulativa och permanenta — dina kor blir alltså mer effektiva över tid. I takt med att intresset för fodereffektiva egenskaper ökar, frågar sig många lantbrukare: Hur vet jag vilket fodereffektivitetsindex jag kan lita på?

Här är fem frågor att ställa när du vill undersöka tillförlitligheten av ett avelsvärde för fodereffektivitet

1. Samlas data in från kommersiella besättningar?

Finns data från besättningar med olika produktionssystem och managementnivåer? Det är viktigt att korna kan uttrycka sitt naturliga beteende när foderintaget mäts. Faktorer som rangordning, ätbeteende och möjlighet att röra sig i stallet påverkar hur korna interagerar med sin miljö och därmed datainsamlingen.

Det är också viktigt att datainsamlingen inte stör gårdens normala rutiner. All störning kan leda till felaktiga mätningar av foderintag eller beteende.

2. Samlas data om foderintag in på lakterande kor?

Fodereffektivitet hos kvigor och kor är korrelerade, men det är två olika egenskaper. Kvigors effektivitet används ibland som en indirekt indikator på kors effektivitet, men den förklarar endast 45 % av variationen i kors fodereffektivitet. 

3. Mätas foderintaget under hela laktationen och över kons livstid?

Kons fysiologi förändras kraftigt under laktationen. Foderbehov och prestation varierar mellan olika perioder:

• Tidigt i laktationen: kon går från ingen mjölkproduktion till mycket hög produktion (en instabil period).
• Mitten och slutet av laktationen: kon är van vid hög produktion och motsvarande foderintag.

Produktionsnivåerna förändras dessutom över kons livstid.

4. Går det att avla för bättre fodereffektivitet utan negativ påverkan på produktion, hälsa och fertilitet?

Det räcker inte att spara foder — produktionen måste bibehållas för att säkra gårdens lönsamhet.

När vi avlar för mer fodereffektiva kor måste vi undvika att gynna kor som tömmer sina kroppsliga reserver för att producera mjölk, eftersom det kan leda till hälsoproblem, reproduktionsstörningar och ökade kostnader.

5. Tar indexet hänsyn till metabolisk effektivitet?

Eller beaktar det endast underhållsbehov? Underhåll mäter hur mycket energi en ko använder baserat på sin kroppsstorlek. Tyngre kor använder mer energi än lättare kor vid samma produktionsnivå. Metabolisk effektivitet är en central del av fodereffektivitet — den beskriver hur effektivt kon omvandlar fodrets energi i kroppen, exempelvis till mjölkproduktion.

Sammanfattning

Det nordiska avelsvärdet för Sparat foder svarar ”ja” på alla fem frågorna — vilket skiljer det från andra liknande index.

Avelsvärdet för sparat foder är inte bara ett verktyg för att avla mer fodereffektiva kor, utan ett system baserat på solid forskning och verkliga resultat från kommersiella besättningar. Avelsvärdet bygger på data från Cattle Feed Intake System (CFIT). Ett AI-baserat system som använder 3D-kameror för att övervaka och mäta foderintag under hela laktationen i kommersiella besättningar — utan att störa rutiner eller naturligt beteende.

10 000 VikingHolstein-kor under kameran – varje dag

VikingGenetics CFIT-system följer kon i realtid genom hela livet — från första till sista laktationen. Det ger en komplett bild av hur hon presterar, hur effektivt hon omvandlar foder till mjölk och hur länge hon stannar i besättningen. Samtliga djur är även genomtestade. Dessutom bygger sparat foder på data från kor som är genetiskt nära dagens referenspopulation, inte på gamla produktionsdata. Det ger hög relevans och god tillförlitlighet.

Med världens största och mest precisa databaser för mjölkkor får du pålitlig noggrannhet och styrka i dina avelsbeslut.

I DosShopen hittar du alltid uppdaterat sortiment