Är gräset grönare på Irland?
Att producera mjölk med låg insatskostnad är grunden i det irländska betessystemet. Under Irish Young Farmers Tour fick deltagarna en inblick i hur Irlands lantbrukare – med stöd av forskning och rådgivning – utnyttjar betets fulla potential.
På Irland flyttas djuren till nytt bete två till tre gånger per dag. Skillnaden på den nya fållan (till vänster) och den föregående (till höger). Foto: Växa
I slutet av april reste unga lantbrukare till Cork, Irland, för att delta i det avslutande evenemanget inom EU-projektet Grazing4AgroEcology (G4AE). Med gårds- och studiebesök samt erfarenhetsutbyte i fokus lyftes Irlands betesbaserade mjölkproduktion fram som ett exempel på hur lantbruk kan drivas både kostnadseffektivt och hållbart.
Mjölk på bete
Till skillnad från Sverige, där vallens skördetidpunkt ofta bestäms av temperatursummor, utvecklingsstadier och analyser, använder irländska lantbrukare främst volymuppskattning. Vid knappt 1 400 kg ts/ha betas vallen ner till minst 4 cm. Korna flyttas 2–3 gånger om dagen mellan fållor och återkommer efter tre veckor. Vallar som växer för mycket skördas som ensilage med "lägre kvalitet" till stallperioden, då korna är sinlagda.
Avelsfokuset är problemfria djur – mastit, ofruktbarhet och benfel kostar och prioriteras därför före hög mjölkproduktion. Resultatet? En lägre snittavkastning, omkring 6 000 kg FPKM per ko och år – men med 4 laktationer per ko, lägre kostnader och ett tydligt fokus på ekonomi i hela produktionen.
Forskning och förädling nära lantbruket
Teagasc, Irlands statliga rådgivnings- och forskningsorganisation, imponerade med sin nära koppling till lantbruket. Genom grupprådgivning, gårdsbelagda försök och omvärldsbevakning överbryggas glappet mellan forskning och praktik. Målet: att snabbt omsätta ny kunskap i nytta för gården.
Även växtförädlingen är målinriktad – fokus ligger på att minska behovet av mineral-N genom klöver och förbättra kväveutnyttjandet i vommen genom örter.
Svensk implementering
Betessäsongen i Sverige är förstås betydligt kortare än på Irland. Vi kan inte förlita oss på bete i samma utsträckning, men för dem som vill optimera sin betesanvändning finns mycket inspiration att hämta från det irländska systemet.
Ett exempel är årets svenska G4AE-pristagare, Anna och Anders Carlsson, som med inspiration från det irländska betesbaserade produktionssystemet framgångsrikt har anpassat och implementerat det på sin gård i Halland.