Fyra nya myostatingener på genomiska analysen – men alla är inte problematiska!

Mutationen i genen gör att proteinet blir mindre effektivt på att kontrollera muskelutvecklingen. Detta resulterar i ökad muskelmassa eller dubbelmuskuletur. Det finns många olika mutationer i myostatingenen och de kommer till något olika uttryck.

F94L ökar inte risken för kalvningssvårigeter Mutationen 

F94L finns framför allt hos Limousin men också hos Charolais, Angus och Blonde d’Aquitaine. Homozygota djur får mer muskelmassa och ett mörare kött.  Födelsevikten påverkas däremot inte, vilket innebär att mutationen inte medför någon ökad risk för kalvningsproblem. F94L är därför säker att använda i avel, eftersom den ger bättre köttkvalitet utan att orsaka lidande eller ökad risk vid kalvning. Då genen anses ha additativ verkan har heterozygota djur samma egenskaper men mildare uttryckt.

Tre av de nya mutationerna orsakar problem

De tre olika mutationerna nt821, Q204x och C313Y orsakar förutom ökad muskelmassa även högre födelsevikter och kalvningssvårigheter. Det är därför av yttersta vikt att förhindra homozygota bärare, både ur ett djurvälfärdsperspektiv och inte minst för att uppfylla lagkravet om att inte avla på djur som ger ökad risk för lidande, Avel med nötkreatur - Jordbruksverket.se.

Mutationen nt821 är recessiv och finns inom populationerna av Angus, Belgisk Blå, Blonde d’Aquitaine, Charolais, Highland Cattle, Speckle Park och Limousin. Näst intill 100 procent av djuren i populationen av Belgisk Blå är dubbelbärare av nt821. Myostatingenen nt821 bidrar till ökad muskelansättning, minskad fettmängd och ökar slaktvikten (varmvikt). Samtidigt bidrar den även till ökad födelsevikt, försämrad kalvningsförmåga, lägre daglig tillväxt, försvagat skelett samt förminskade inre organ (lever och lungor) vilket leder till andningssvårigheter och ökad känslighet för infektioner.

Trots att även heterozygota djur uppvisar dessa effekter, men i mildare form, räknas mutationen som recessiv eftersom det krävs dubbel uppsättning av allelen för att den extrema fenotypen, dubbelmuskelatur (hyperplasi), ska utvecklas.

Myostatingenen Q204x är ‘partiellt dominant’, vilket betyder att uttrycken hos heterozygota djur är ett mellanting mellan icke bärare och homozygota bärare. Genen finns inom Angus, Blonde d’Aquitaine, Charolais och Limousin. Homozygota djur får dubbelmuskelatur (hyperplasi), ett mörare kött och tunnare fettkappa. Hondjuren har något reducerad mjölkproduktion.

Myostatingenen C313Y finns inom Piemontes populationen. Homozygota djur får dubbelmuskelatur (hyperplasi) och ett mörare kött. Även C313Y är recessiv precis som nt821 och uttrycken hos heterozygota djur är därför mindre tydliga.

Vad händer om ett djur bär på flera mutationer?

Myostatin påverkar samma biologiska system – regleringen av muskelutveckling. Om ett djur är heterozygot bärare av flera olika myostatinmutationer kan effekterna i vissa fall bli additiva, det vill säga att muskeltillväxten påverkas mer än om djuret bara bär på en mutation.

Effekten är dock inte alltid linjär eller förutsägbar eftersom olika mutationer påverkar genfunktionen olika mycket. Kombinationer av mer kraftigt verkande mutationer, så som nt821, Q204X, C313Y, kan potentiellt öka risken för högre födelsevikt och därmed kalvningsproblem, även om djuret bara är heterozygot för varje enskild variant.

Det ska också observeras att kombinationen av myostatingenen F94L och någon av nt821, Q204X, C313Y i enkel uppsättning av allelen (heterozygota bärare) också kan innebära en ökad risk för kalvningsbekymmer. Här finns en uppenbar risk för korsningsbesättningar.

Hur vanligt förekommande är anlagen hos svenskfödda djur?

Nedan visar förekomsten av myostatingenerna hos svenskfödda djur av dem som är genomisk testade.

Vad händer nu?

I samband med NAV Beef avelsvärderingen kommer resultatet av de nya monogena egenskaperna, myostatingenerna, nt821, Q204x, C313Y och F94L, att publiceras. Dessa kommer att benämnas i NAV i första skedet enligt tabellen nedan:

Efter publicering gäller det att först och främst att skapa sig en bild av läget. Förhoppningen är att i samarbete med rasföreningarna starta detektivarbetet med att identifiera vilka individer som är bärare, undantaget F94L som inte leder till några kalvningssvårigeter. Det här gäller framförallt mutationen Q204x som har påträffats hos fyra procent av de genomiskt testade svenskfödda individerna av rasen Charolais. Vidare behöver dessa heterozygota bärares fenotypiska uttryck undersökas närmare för att kunna ta ställning till hur de ska hanteras i framtida avelsarbetet. Rekommendationen i dagsläget, för att uppfylla svensk lagstiftning och för att värna om djurvälfärden, är att inga homozygota bärare av nt821, Q204x och C313Y skall förekomma i den svenska populationen. Det här görs genom att inga kända bärare ska användas i avel med annat än testade fria djur. Inte heller ska några djur med heterozygota kombinationer av dessa gener (nt821, Q204x, C313Y) inbördes eller tillsammans med F94L få förekomma.

Redan i dagsläget vet vi att inga svenska semintjurar bär på anlagen, nästa steg är att ta reda på importtjurarnas status.

Växa kommer att ta till försiktighetsåtgärder initialt tills vi vet mer om situationen och inte importera eller använda några semintjurar som är kända bärare av nt821, Q204x, eller C313Y. För inkommande importdoser kommer status bli känd i samband med den rutinmässiga genomiska analysen och beslut om hantering kommer att styras utifrån utfall.

Mer information om fler myostatingener och andra monogena egenskaper hittar du på NAVs hemsida Description-of-genetic-traits-in-beef-cattle-SWE.pdf

Har du frågor?

Kontakta Genomiska.analyser@vxa.se