Smittskydd

Vägledning vid inköp av nötkreatur

Vägledning vid inköp av nötkreatur

När du tar in nya djur finns alltid en risk att smitta följer med till din besättning. Här får du råd om vad du bör tänka på före och vid inköp, hur du kan bedöma smittrisken och vilka åtgärder du kan vidta för att skydda din besättning. För dig som köper djur som är hälsodeklarerade med Växas digitala verktyg i Smittsäkrad Besättning finns också vägledning i hur du kan tolka och använda informationen inför köpet.

Att tänka på innan du köper djur

Räkna med att bra förberedelser inför köp av djur kan ta lång tid, då bland annat provtagning och behandling kan behövas. Om möjligt, planera för att köpa djur under betesperioden. Smittrycket är ofta lägre under sommaren och betet kan utnyttjas som isolering. Om du har en mjölkbesättning, köp i första hand ungdjur eller äldre kalvar. Mjölkkor är svårare att hålla isolerade om de är mjölkande, och de kan föra med sig juverbundna bakterier.

Införsel av levande djur från andra länder till mjölkkobesättningar är inte tillåtet enligt branschpolicy. Det är stor skillnad mellan djurhälsoläget i Sverige och övriga världen och en stor risk att få in sjukdom är via införsel av djur. Vårt djurhälsoläge är unikt och värt att bevara. Om du ska föra in djur från annat land, följ Svenska Djurbönders Smittskyddskontrolls (SDS) regler. Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll.

Förflyttning av djur mellan besättningar utgör generellt den största risken för smittspridning. Genom inköp från så få besättningar som möjligt minskar risken att köpa djur som bär på olika sjukdomar. Hur stor risken är påverkas bland annat av antal besättningar samt deras kontaktnät, hälsostatus, geografiska läge och vilka smittskyddsåtgärder som har vidtagits vid djurförflyttningen, som exempelvis provtagning och isolering.

Generellt gäller att:

  • inköp från många olika besättningar innebär högre smittrisk än inköp från en enskild besättning.
  • nyligen införda djur till den säljande besättningen kan innebära ökad risk för att nya smittämnen har introducerats och ännu ej hunnit upptäckas.

Hälsodeklarationen ger dig som köpare en samlad bild av besättningens och de aktuella djurens hälsostatus. Köp därför helst djur där säljaren har fyllt i en hälsodeklaration. För mjölk- och dikobesättningar som är anslutna till Smittsäkrad besättning finns en digital hälsodeklaration som underlättar ifyllandet och sammanfattar uppgifterna med en riskbedömning. Den digitala hälsodeklarationen hämtar automatiskt in uppgifter från bland annat Gröna listan och provtagning inom FriskKo® och SSB för mjölkbesättningar. På så sätt får du som köpare en bred bild av hälsoläget som även inkluderar provtagningsresultat. Fundera på vilka smittor som är viktiga att undvika i din besättning och köp djur som provtagits utan tecken på dessa smittor.

Läs mer om den digitala hälsodeklatrationen här

Här hittar du hälsodeklaration på blankett (pdf) 

På Gröna listan (FriskKo® | Gröna listan | Växa) presenteras alla mjölkbesättningar med godkänd tankmjölksprovtagning av M. bovis, salmonella och Streptococcus agalactiae. För att komma upp på Gröna listan måste besättningen abonnera på provtagningsabonnemanget FriskKo® och få godkända analysvärden fyra kvartal i rad. Att köpa djur från besättningar på Gröna listan samt komplettera med hälsodeklaration och individuell provtagning av de djur som ska säljas/köpas ger en mycket god uppfattning om de aktuella djurens hälsostatus.

För att bedöma om ett djur passar in i den egna besättningen är det viktigt att känna till det egna smittläget. I vissa fall kan det vara en fördel att de inköpta djuren redan har exponerats för samma smittämnen som förekommer i den egna besättningen. Djuren kan då ha utvecklat en immunitet som minskar risken för sjukdom efter införsel. Genom att väga samman information om både den egna och den säljande besättningens hälsostatus går det att fatta mer genomtänkta beslut om djurinköp.

Transportera djuren direkt från den säljande besättningen till din besättning i ett väl rengjort och desinficerat transportfordon. Djuren kan smittas under transporten om djuren transporteras tillsammans med andra djur eller om transportfordonet inte är väl rengjort sedan tidigare transporter. Tänk på att även transportören kan föra med sig smittor från andra besättningar via kläder och skor, om transportören måste hjälpa till vid till exempel på- eller avlastning. Var därför noga med klädbyte till gårdsegen overall och stövlar samt handtvätt och desinfektion innan och efter hantering av djuren. På- och avlastningsplats bör vara avskild från besättningens övriga djur.

Detta görs enklast genom att köpa in djuren under betessäsongen. Under stallsäsongen bör isoleringen ske i en särskild byggnad med separat ventilation, foderhantering, mjölkning, utgödsling och redskap. Använd separata kläder, skor och redskap i isoleringen och var noga med att tvätta och desinficera händerna. Se vidare under rubriken “När de nya djuren kommit hem” längre ner på sidan.

Den köpande besättningen utsätter sig alltid för risker i samband med djurinköp. Genom ovanstående åtgärder kan risken att föra in nya smittämnen till besättningen minskas, men risken går inte helt att eliminera. Köp djur från besättningar i Smittsäkrad Besättning och se till att din besättning också är ansluten. Förutom hjälp med att stärka upp smittskyddet har besättningar som är anslutna till programmet tillgång till den digitala hälsodeklarationen samt en högre statlig ersättning om besättningen skulle smittas av salmonella.

Enligt lagstiftning har du inte rätt till statlig ersättning vid restriktioner på grund av salmonella om du under de senaste 12 månaderna har köpt in fler än 150 djur från fler än fem besättningar. Observera att denna så kallade 150/5-regeln, som finns i 7 § zoonosförordningen (1999:660), infaller först när båda gränserna överskrids. Om du är ansluten till Smittsäkrad besättning finns det också regler för inköp av nötkreatur. Även andra certifierings- och kvalitetsprogram kan ha egna regler för djurinköp. Kontrollera därför vilka regler som gäller för de program du är ansluten till.

Så använder du den digitala hälsodeklarationen vid inköp av djur

Hälsodeklaration är ett stöd inför djurköpet

Hälsodeklarationen bygger på uppgifter som säljaren har lämnat samt information från CDB och eventuella provtagningsprogram. Den ger en bild av hälsoläget i säljarens besättning och hos de aktuella djuren, med särskilt fokus på smittsamma sjukdomar. Hälsodeklarationen kan användas som underlag för att bedöma smittrisker och andra hälsorelaterade faktorer såsom klövhälsa, celltal med mera.

Hälsostatus är en färskvara

Hälsodeklarationen beskriver framför allt hälsoläget vid en viss tidpunkt. Nya smittor kan introduceras efter att uppgifterna har registrerats och vissa sjukdomar kan ha lång inkubationstid eller förekomma utan tydliga symptom. Så kom ihåg att hälsoläget i en besättning är föränderligt, och att smittrisken vid djurinköp aldrig kan bli noll. Utifrån svaren i hälsodeklarationen kan du, gärna tillsammans med din veterinär, bedöma om du behöver:

  • ställa kompletterande frågor till säljaren
  • provta eller undersöka djuren för specifika sjukdomar
  • vidta smittskyddsåtgärder på den egna gården vid mottagning av de nya djuren

Tolkning av de olika avsnitten i hälsodeklarationen

Hälsodeklaration besättning

Sammanfattad riskbedömning för besättningen

Riskbedömningen ger en snabb överblick över hälsostatus och den uppskattade risken för smitta inom de olika hälsoområden som ingår i besättningsdeklarationen. Använd den som stöd för att avgöra om du behöver titta närmare på uppgifter i bilagorna och/eller behöver begära in ytterligare information.

Riskbedömningen visas på en färgskala från låg risk (grön) till hög risk (röd). Markeringen på färgskalan visar den uppskattade risknivån utifrån de uppgifter som finns i besättningsdeklarationen. Markeringens storlek visar hur säkert risknivån kan bedömas. En mindre markering innebär att det finns mer information, som exempelvis resultat från provtagning under längre tid, och därmed säkrare underlag för bedömningen. Vid en markering över ett större område på färgskalan finns större osäkerhet, och det kan därför vara extra viktigt att begära ytterligare information.

Egenförsäkran aktuellt hälsoläge

Säljaren intygar att besättningen inte har visat tecken på smittsam sjukdom under de senaste fyra veckorna. Informationen är viktig eftersom den kan fånga upp sjukdomshändelser som ännu inte registrerats genom provtagning eller andra officiella system. Detta minskar risken för att pågående sjukdomsutbrott förbises vid försäljning.

Djurförflyttningar till besättningen

I hälsodeklarationen ingår en riskbedömning baserad på antal registrerade förflyttningar av djur från externa SE-nummer enligt uppgifter i CDB. Däremot så ingår det inte var i landet dessa djur kommer ifrån, vilket i sig kan påverka risken för smitta. Om den säljande besättningen till exempel nyligen har köpt in djur kan det vara klokt att fråga om dessa inköp och vilka smittskyddsåtgärder som vidtagits.

Kompletterande frågor som kan vara bra att ställa till säljaren:

  • Vilka regioner har inköpta djur kommit från?
  • Vilka smittskyddsåtgärder har använts för att se till att inköpta djur inte fört med sig smitta? (t ex hälsodeklaration, provtagning, isolering)

Specifika sjukdomar och hälsoområden

Salmonella: en viktig sjukdom som varierar i förekomst mellan olika regioner i Sverige. Olika så kallade serotyper av salmonella kan ha olika förmåga att orsaka kliniska symtom hos djuren och även förekomsten av kroniska smittbärare kan variera med serotyp. Salmonella Dublin är den serotyp som är mest anpassad för att infektera nötkreatur. Om osäker riskbild av besättningen och/eller att den ligger i en region med hög förekomst av till exempel Salmonella Dublin rekommenderas provtagning av de aktuella djuren/djurgruppen som de aktuella djuren gått tillsammans med. Samråd med din veterinär om risken kan sänkas med upprepad provtagning och isolering.

Mycoplasma bovis: en viktig sjukdom som varierar i förekomst mellan olika regioner i Sverige. I tankmjölksundersökningar ser man från 0 – cirka 25 procent smittade mjölkbesättningar i olika län. I icke mjölkproducerande nötbesättningar är det generellt svårare att analysera förekomsten av olika sjukdomar, men även i dikobesättningar finns troligen en motsvarande variation av M. bovis i olika regioner. Om osäker riskbild av säljande besättning och/eller att den ligger i en region med hög förekomst, rekommenderas provtagning av de aktuella djuren/djurgruppen som de aktuella djuren gått tillsammans med. Samråd med din veterinär om risken kan sänkas med upprepad provtagning och isolering.

Streptococcus agalactiae: en bakterie som orsakar juverhälsoproblem och som smittar lätt mellan kor och är svår att bli av med när den väl tagit sig in i en mjölkproducerande besättning. Om osäker riskbild av säljande besättning rekommenderas provtagning (PCR) av de aktuella djuren (om lakterande). Även kvigor kan föra med sig bakterien till nya besättningar, även om risken är betydligt högre med kor.

Juverhälsa – en frisk ko har ett celltal på under 150 000 celler/ml på juvernivå. Celler i mjölken utgörs framför allt av inflammatoriska celler som ökar i antal om kon drabbas av juverinflammation. I mjölktanken är det utmärkt att ligga under 150 000 celler/ml, men upp till 200 000 celler/ml är en bra nivå. Ligger celltalet högre under en längre tid är det oftast ett tecken på problem med juverinflammationer i besättningen. Juverinflammation orsakas oftast av bakterier, där en del är mer smittsamma mellan kor än andra.

Klövhälsa – digital dermatit är en besvärlig och smittsam klövsjukdom som registreras av klövvårdare i den så kallad klövhälsorapporten. Var uppmärksam på den, särskilt om du tillhör de cirka 40% av svenska mjölkbesättningar som inte redan blivit smittade.

Andra smittsamma sjukdomar: fundera på vad som utgör ett problem eller inte. Vissa av dessa sjukdomar finns kanske redan i din besättning, en del kan du välja att provta eller undersöka extra för. Kanske har du redan några sjukdomar/ infektionsämnen cirkulerande i din besättning och då kan det vara en fördel om de inköpta djuren redan har träffat på dessa smittämnen och utvecklat immunitet mot dem. På så sätt kan man försöka matcha sitt inköp av djur med den egna besättningens hälsoläge. Diskutera eventuella tveksamheter med din veterinär. 

 

Hälsodeklaration individer

Om säljaren har fyllt i en individuell hälsodeklaration för de aktuella djuren som ska säljas så finns den med som en bilaga till besättningsdeklarationen (bilaga deklaration individuella djur). Där redovisas uppgifter om eventuella provtagningar, vaccinationer, antibiotikabehandlingar och avmaskningar, vilket kan ge värdefull information om hälsostatus hos de specifika djuren.

När de nya djuren har kommit hem

Isolering minskar smittrisken

Isolering är en bra smittskyddsåtgärd vid djurinköp, som är motiverad av flera skäl och oavsett resultatet av den sammanfattade riskbedömningen.  De nyinköpta djuren hålls isolerade från övriga djur i besättningen, från ankomst och gärna minst fyra veckor framåt. Under denna period hinner man också provta djuren, om det är någon särskild sjukdom man vill kolla upp lite extra.

För vissa smittsamma sjukdomar är provtagning av inköpta djur inte alltid meningsfull. Det gäller exempelvis vanliga virusinfektioner som till exempel bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) eller nötkreaturens coronavirus (BCV). Dessa infektioner smittar lätt och kan förekomma utan tydliga symtom. För att minska risken för smittspridning till den egna besättningen är det för denna typ av virus särskilt effektivt att hålla nyinköpta djur i isolering (karantän) någon månad efter ankomst.

Isoleringsrutiner

  • Djuren ska vara isolerade från övriga besättningen i minst fyra veckor.
  • Isoleringen ska vara avskild från andra djurutrymmen genom hela väggar och egen ingång.
  • Isoleringen ska kunna nås utan att behöva passera andra djurutrymmen.
  • De isolerade djuren ska inte kunna ha direktkontakt eller gödselkontakt med andra djur.
  • Gödselhantering i isoleringen ska ske separat.
  • Om isoleringen har mekanisk ventilation ska den vara separerad från andra djurgrupper.
  • Skötsel av djur i isoleringen ska ske så separat som möjligt. Använd särskilda kläder och skor/stövlar samt tvätta och desinficera händer efter all kontakt med djur eller ytor i isoleringen.
  • Djurnära redskap bör antingen vara separata för isoleringen eller rengöras noggrant och desinficeras innan de används i övriga besättningen.
  • Isolering kan även ske på ett separat bete. Se då till att de isolerade djuren inte kan ha kontakt med övriga djur över stängslet.
  • Kontrollera dagligen hälsan hos djuren i isoleringen. Håll utkik efter nedsatt allmäntillstånd och tecken på infektionssjukdom såsom feber, hosta och diarré. Ta vid behov tempen på djuren och undersök regelbundet djurens klövar, hull, hud och juver.
  • Kontakta veterinär för att ställa diagnos vid tecken på infektionssjukdom.
  • Rengör isoleringen innan utrymmet används för andra djur.