Dags att tänka på magtarmmaskarna

Det är förstagångsbetarna som är känsligast för magtarmmaskar. Invärtes parasiter som påverkar nötkreatur på betet kan finnas i magtarmkanalen, lungorna eller levern. På våren och sommaren är det främst parasiter i magtarmkanalen som påverkar djuren, medan lungmask och leverflundra vanligen drabbar djuren senare under betessäsongen. Parasiterna kan övervintra på betet och finnas där när djuren släpps ut på våren. Ju fler djur som varit på betesmarken tidigare år och ju längre de var på betet under hösten, desto högre smittryck. Parasiter kan också spridas mellan besättningar eller från en betessäsong till nästa via djur som bär på smittan. Då tar det några veckor efter att djuren har släppts ut på bete innan ny smitta har byggts upp.

Vuxna parasiter lever i nötkreaturet och när de lägger ägg följer dessa med träcken ut på betet, där de mognar till larver. De larver som äts upp av nötkreatur utvecklas sedan till nya vuxna parasiter. Förstagångsbetande nötkreatur är extra känsliga, eftersom deras motståndskraft inte är lika utvecklad som hos äldre djur. Parasiterna förökar sig snabbare inuti dem och påverkar djuren mer. Magtarmmaskar skadar slemhinnan hos djuren och försämrar både intag av foder och upptag av näringsämnen.

Symtom på parasiter

De vanligaste tecknen på parasiter är låg tillväxt och dålig foderomvandling hos unga djur. De kan även drabbas av avmagring, diarré och hosta. Hos unga djur kan parasiter dessutom påverka avvänjningsvikterna negativt och fördröja könsmognaden. Hos kor kan nedsatt mjölkproduktion förekomma.

Träckprov

Efter att nötkreaturen har ätit upp betessmitta tar det ett par veckor innan djuren börjar utsöndra ägg i träcken. För nötkreatur är en tumregel att ta det första träckprovet efter minst sex veckor på bete. Ofta är månadsskiftet juni/juli lagom i grupper som inte visar några symptom på parasiter. Ta i första hand träckprov på förstagångsbetarna. Det kan också vara aktuellt att provta andra åldersgrupper om de visar symptom. Äldre kalvar som betar mer under maj och juni får ofta större parasitbörda än kalvar som diar mer under denna period. Ta gärna hjälp av din veterinär för att ta prov vid rätt tidpunkt och tolka provsvaren.

Avmaskning

Avmaskning av djur med symtom eller av grupper med förstagångsbetande djur kan vara aktuellt. Avmaskning minskar parasitbördan hos djuren men en del av de skador som parasiterna har orsakat hos djuren kan ge långvarig påverkan på djuret. Optimalt är att inte behöva avmaska – att lyckas med balansgången att nötkreaturen träffar på parasitsmitta i så låg grad att de hinner utveckla motståndskraft utan att bli sjuka. 

En genomtänkt betesstrategi

En bra betesstrategi är avgörande för att minimera parasitproblemen. Att släppa djuren på så parasitfria beten som möjligt tidigt på våren är basen i betesstrategin. Genom att hålla lagom mängd djur på betena, växelbeta med andra djurslag och betesrotation där betena ges tid att återhämta sig kan smittrycket minskas avsevärt. Senare på säsongen behövs mer yta per djur så att de kan fortsätta näringsförsörja sig väl. Att beta återväxt är ett bra sätt att ge nötkreaturen tillgång till parasitfria betesmarker. Många faktorer samverkar, till exempel smittryck, väder, temperatur, djuren kondition, betestryck och betestillgång – det gör det svårt att bedöma parasiternas påverkan på djuren i förväg. När nötkreaturen är i god kondition kommer de att ha bättre motståndskraft mot invärtes parasiter. Var noga med tillgång till mineraler och rent vatten till djuren på betet.

Genom att betesplanera, ha rätt beläggningsgrad och ta träckprov för att kontrollera om avmaskning behövs kan vi optimera djurenstillväxt på betet och värna om den biologiska mångfalden.

Om avmaskning

• Ta träckprov på djur utifrån förutsättningar, en tumregel är att månadsskiftet juni/juli är lagom i många besättningar
• Ta prov på förstagångsbetare eller på djur där misstanke om parasitsmitta finns.
• Provta, ca 10 % av djuren, minst tre djur per grupp.