Stabil djurhälsa hos svenska mjölkkor och fortsatt god utveckling

Trots att uppgifter om veterinärbehandlade sjukdomar saknas för perioden finns inga indikationer på att djurhälsan har försämrats jämfört med tidigare år.

Det genomsnittliga celltalet i svenska mjölkbesättningar har sjunkit jämfört med föregående år, men samtidigt visar drygt var femte provmjölkning celltal över 200 000 celler per milliliter. Det tyder på att subklinisk mastit fortsatt är vanlig på individnivå.

När det gäller reproduktionen ses en försiktigt positiv utveckling med en något högre reproduktionseffektiviteten och trots en ständigt ökande mjölkproduktion per ko så ses ingen försämring i dräktighetsresultat. Förekomsten av svåra kalvningar är låg och har minskat tydligt över tid, vilket speglar ett framgångsrikt avels- och managementarbete.

Även klövhälsan fortsätter att förbättras. En stor andel av klövverkningarna registreras utan anmärkning, och andelen kor som får klövvård två eller fler gånger per år har ökat markant under det senaste decenniet. Utvecklingen sammanfaller med införandet av djurvälfärdsersättningen Klövpengen och tyder på att ökad medvetenhet och förbättrade rutiner haft effekt.

Rapporten visar samtidigt att variationen mellan besättningar är stor när det gäller utfodringsrelaterade indikatorer. Drygt tio procent av korna har avvikande ureavärden, och omkring en fjärdedel av korna har förhöjda betahydroxybutyratnivåer i tidig laktation – något som understryker vikten av välanpassad utfodring i perioden runt kalvning.

Smittskyddsarbetet i Sverige håller fortsatt en hög nivå. En stor andel av mjölkföretagen är anslutna till Smittsäkrad besättning, och majoriteten av de provtagna besättningarna saknar antikroppar mot Mycoplasma bovis. Den nationella övervakningen visar inga fall av bovin virusdiarré (BVD), infektiös bovin rinotrakeit (IBR) eller enzootisk bovin leukos (EBL) under året.

Du hittar rapporten i sin helhet här.