Framtidens Jordbruk
Framtidens Jordbruk: mjölk och nötkött - rapporten som visar hur svensk mjölk- och köttproduktion kan nå Parisavtalets mål.
Resultaten från rapporten Framtidens Jordbruk: mjölk och nötkött, visar att den svenska produktionen av mjölk och nötkött kan minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet, samtidigt som produktiviteten ökar och biologisk mångfald gynnas.
Rapporten har tagits fram tillsammans med aktörer genom hela kedjan för mjölk- och nötkött - Arla, DeLaval, HKScan, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara.
Ett nytt sätt att värdera klimatgaser
Resultaten och slutsatserna från arbetet har tydliggjort nötkreaturens viktiga roll i ett framtida hållbart livsmedelsystem. En viktig del av rapporten är att visa på effekt och nedbrytningstid från de tre klimatgaserna koldioxid, metan och lustgas. Gaserna bryts ned olika snabbt i atmosfären och påverkar därför den globala uppvärmningen på olika sätt. Det är viktigt att förstå och ta hänsyn till för att kunna bedöma vilka insatser som krävs för att nå Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning.
Skillnad på metan och metan
Skilj på biogent metan från animalieproduktion och övriga metanutsläpp - systemperspektivet är viktigt för att kunna utveckla näringen vidare. Det gäller att vara tydlig med att samtliga utsläpp måste minska - men först och främst de fossila. Att skilja på metan från fossila källor och på det biogena metanutsläppen från animalieproduktionen, har en stor betydelse.
Hela livsmedelskedjan behöver satsa
Det finns ett behov av innovation över hela linjen. Där krävs långsiktiga satsningar från politiken, samverkan genom hela värdekedjan och inte minst en ökad lönsamhet inom primärproduktionen. Många av de potentialer som finns för en framtida hållbar mjölk- och nötköttsproduktion sker på gårdsnivå. Här måste kostnaderna för de nödvändiga investeringarna bäras av hela livsmedelskedjan.
Resultat och potentialer från fyra typgårdar
I rapporten visas klimateffekter, möjliga produktivitetsökningar och vilka åtgärder som behöver göras, på fyra typgårdar. Potentialerna är stora för alla gårdar och områden som kan bidra till minskad klimatpåverkan. Där syns bland annat en ökad livstidsproduktion, avel för friska djur, foderstrategier på gården, grovfoderproduktion, val av foderråvaror och fodertillskott. Även ett fossilfritt jordbruk utan fossila bränslen, möjlighet till kolinlagring via beten och vall, en ökad biologisk mångfald, effektivisering genom digitalisering, automatisering och ny teknik, är några av exemplen.
De tekniker som beskrivs är kända redan idag och möjligheten att nå den målbild som beskrivs bedöms därför mycket god - givet att nödvändiga investeringar på gård görs.
Svensk produktion behöver öka
För att de globala utsläppen ska kunna minska behöver den inhemska produktionen bli större. Rapporten visar att nötkreaturen har en viktig roll i framtidens hållbara livsmedelssystem. Det finns alltså goda möjligheter minska utsläppen i linje med Parisavtalet och nå ett klimatneutralt jordbruk till 2050, samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden och ökar livsmedelsproduktionen med fortsatt hög djurvälfärd.
Inom ramen för den globala metanbudgeten, är det viktigt att en större andel av nötkreaturen finns på ställen där förutsättningarna är de bästa och där produktionen kan ske på ett hållbart sätt. Det innebär en tillväxtmöjlighet för svensk produktion.
Ladda ner rapporten Framtidens Jordbruk: Mjölk & Nötkött