Hur avelsarbetet är organiserat

Uppdraget innebär ett nationellt ansvar för de officiella uppdragen inom avel såsom avelsvärden, avelsmål och stambokföring för raserna i tabellen nedan. För att klara detta krävs tillgång till kodatabasen med härstamningar och egenskapsregisteringar. För ett effektivt avelsarbete krävs en välfungerande avelsorganisation och ett nära samarbete mellan involverade parter: rasföreningar, kokontroll, officiell avelsvärdering, djurägare och avelsföretag. 

Beslut sker i särskilda forum där samverkan med andra aktörer sker. Ytterst ansvarig för nationella beslut inom avel, nötkontroll och djurhälsa är Husdjursnämnden. Det är en partsammansatt nämnd bestående av ett flertal intressenter. Till mötena kallas Husdjursföreningarnas VD:ar, ordföranden i Djurhälsonämnden, Nötkontrollnämnden och i Styrgrupp avel samt ett antal tjänstemän. För avelsfrågor innebär det att Husdjurnämnden behandlar och beslutar i frågor som rör stambokföring, avelsmål, avelsvärdering samt publicering av avelsvärden.

Avelsarbetet för de svenska köttraserna samt de röda raserna SRB, RB och svensk ayrshire (som ingår i rasgruppen RDC - Red Dairy Cattle), holstein och jersey sker i stor utsträckning i samarbete med nordiska och internationella aktörer medan övriga mjölkkoraser hanteras endast på nationell nivå.

Nationell samverkan

Alla frågor som påverkar avelsarbetet för de svenska mjölk- och köttraserna behandlas i den nationella samverkargruppen Styrgrupp Avel mjölk/kött som samlar representanter från näringen och forskningen. Gruppen har till uppgift att bereda ärenden, ta fram förslag och ge rekommendationer till Husdjursnämnden när det gäller avelsfrågor. Möten sker regelbundet ett par gånger per år.

I Styrgrupp Avel ingår representanter från rasföreningarna SRB, holstein och jersey samt från Nordiska avelsföreningen för biffraser (NAB). Där medverkar även Viking Genetics, Skånesemin, Svensk Köttrasprövning, Sveriges Lantbruksuniversitet samt förtroendevalda och tjänstemän från Växa Sverige.

Nordisk samverkan

Avelsvärderingen för de numerärt största mjölk- och köttraserna görs på nordisk nivå, genom NAV, i samarbete med Danmark, Finland och Sverige. För mjölkraserna är det gemensamma avelsmålet, NTM – Nordic Total Merit, för köttraserna finns i dagsläget inget avelsmål på nordisk nivå. Ytterligare samarbete mellan länderna sker genom avelsföretaget Viking Genetics som arbetar helt i linje med det nordiska avelsmålet.

NTM - Nordic Total Merit
NAV - Nordisk avelsvärdering
VikingGenetics

För raser som omfattas av NAV-samarbetet involverar beslutsgången på nationell nivå både Styrgrupp Avel och Husdjursnämnden. Detta gäller exempelvis vid beslut om avelsmålen.

Som exempel gör NAV beräkningar över vilken ekonomisk betydelse respektive egenskap i NTM har. Beräkningarna skickas till ägarorganisationerna i respektive land. I Sverige innebär det att frågan bereds och förslag tas fram i Styrgrupp Avel, innan eventuella beslut om ändringar fattas i Husdjursnämnden.

Motsvarande process sker i Danmark och Finland vartefter de tre ländernas beslut presenteras för NAVs styrelse där samordning mellan länderna sker innan ändringar i avelsvärderingen implementeras. Processen illustreras i bilden nedan. Vid större revideringar av avelsmålet skickas ärendet på remiss även till andra instanser.

NAV samverkar även inom köttraser där en gemensam nordisk avelsvärdering är under utveckling och en avelsvärdering för köttrastjurar för användning på mjölkkor finns implementerad.

Internationell samverkan

Avelsarbetet för nötkreatur, framförallt mjölkkor, sker i stor utsträckning över nationsgränserna. Det internationella utbytet är omfattande och består främst av import och export av sperma men även genom handel med embryon och levande djur.

Denna världsomspännande avelsverksamhet kräver internationell samordning och kontroll vad det gäller identifiering av djur, registrering av egenskaper samt avelsvärdering. Den internationella organisationen ICAR, international committee for animal recording, har huvudansvaret för dessa frågor.

Interbull och Interbeef finns som undergrupper i ICAR och bistår medlemsländerna med internationell avelsvärdering. Det säkerställer att man på ett rättvisande sätt kan jämföra den genetiska förmågan hos djur, från olika länder.

I praktiken är det omöjligt att göra en rättvis bedömning och jämförelse av djur från olika länder baserat på deras nationella avelsvärden. En av orsakerna är att avelsmål, avelsvärderingsmodeller och genetiska nivåer, skiljer sig åt mellan olika länder och populationer. Dessutom förekommer skillnader i exempelvis produktionsresultat och sjukdomsfrekvens. En annan faktor är att den omgivande miljön i det land där exempelvis en tjur blir testad kan vara annorlunda än i det land där tjuren ska användas. Det kan leda till att resultaten inte blir som man förväntar sig.

Sverige deltar tillsammans med Danmark och Finland i både Interbull och Interbeef samarbetet genom NAV.

Internationell avelsvärdering mjölkras – Interbull

För att säkerställa rättvisa jämförelser av den genetiska nivån, avelsvärden, hos mjölkrastjurar från olika populationer, vanligtvis en viss ras inom ett land eller en närliggande region, bildades Interbull år 1994.

Interbull utför idag internationell avelsvärdering baserat på data från 30 deltagande länder för sju egenskapsgrupper: mjölkproduktion, juverhälsa, exteriör, hållbarhet, kalvningar, fruktsamhet och bruksegenskaper. I den internationella avelsvärderingen hanteras alla kända släktskap och miljöskillnader mellan länder.

Genom att använda Interbulls avelsvärden för utländska tjurar kan man på ett säkert sätt jämföra dessa med tjurar från det egna landet.

Internationell avelsvärdering köttras - Interbeef

Officiella internationella avelsvärden för ett antal köttraser och egenskaper finns idag tillgängliga för både han- och hondjur genom samarbetet i Interbeef. Egenskaper som avelsvärderas är bland annat kalvningsegenskaper och tillväxt.