Ett axplock från Vallkonferensen:
Hur många gånger per år ska vallen skördas och hur stora är egentligen lagringsförlusterna? Det är några av frågorna som var uppe på Vallkonferensen i Uppsala.
Kicki Markusson, produktionsrådgivare i Borlänge, är en av de 280 personer som varit på Vallkonferensen och vi frågar vad hon tar med sig hem:
– En fråga som belystes är hur stora de osynliga förlusterna kan vara vid ensilering. Ett möjligt problem som pekades ut är den långa tid som till exempel stora plansilofack står öppna under uttagstiden. Det är förluster som kan minskas med kanske tio procentenheter vid noggrann inläggning.
I det försöket gjordes ensilering i både laboratoriemiljö och i fullskala på gårdar och förlusterna i form av kasserat ensilage låg bara två procent. Men de osynliga förlusterna i form av koldioxid och värme uppmättes till 10 till 20 procent i plan-, slang- och tornsilo samt 1 procent i rundbalar.
Ekonomin i att skörda vallfodret en extra gång var också uppe på programmet, där ett försök visade sig att den fjärde skörden kan betala sig, trots en lägre total skörd, genom ett ökat näringsvärde och att korna kan äta mer vallfoder. Som mest kunde foderkostnaden minskas med 1 800 kronor per hektar och år.
– För den enskilda gården måste man titta på kostnaderna för den extra skörden, vad det egna vallfodret kostar att producera jämfört med inköpt foder och tillgänglig areal. Längre norrut i Sverige kan man diskutera samma fråga, men då istället två jämfört med tre skördar.
Här kan du läsa mer om våra rådgivningstjänster: Mer om foder och bete