Rapport från Mjölkens- och nötköttets dag
För åttonde året i rad arrangerades Mjölkens dag i Riksdagen, och det här året fick även nötköttet ta plats på scen. Behov av åtgärder från politiken, på grund av det utmanade ekonomiska läge som beskrevs, genomsyrade hela dagen.
Sveriges Mjölkbönder, LRF, LRF Mjölk, Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) samt Gustav Kämpe styrelseledamot i Växa, och Claes Johansson från Lantmännen medverkade under dagen. De sistnämnda berättade om rapporten ”Framtidens Jordbruk – Mjölk & Nötkött”.
Det tuffa läget beskrevs för närvarande politiker
Talare efter talare berättade om det pressade läget för landets lantbrukare, förslag på åtgärder och vad konsekvenserna kan bli om läget inte blir bättre. Ordförande för SNP Henrik Lander berättade bland annat att enligt deras beräkningar går konventionella ungnötsuppfödare just nu back 4000–5000 kronor per djur. Joakim Borgs från LRF sa att enligt deras beräkningar har lantbruket tappat 8 miljarder sedan i höstas. Det tuffa läget märktes också av när publiken fick ställa frågor till politikerna där handling och överenskommelser mellan partier efterfrågades.
Krav på åtgärder
De som gick upp i talarstolen presenterade förslag på åtgärder från politiken och till mångt och mycket höll förslagen samma linje. Till exempel vill SNP se införande av ett vallstöd på 1500 kronor tillsammans med ett nötkreaturstöd och att det blir nollskatt på dieseln. LRF vill se en återbetalning på dieselskatten till jord- och skogsbruket, att reduktionsplikten minskar till hälften på dieseln, ett stödpaket på två miljarder till animaliesektorn samt ett jordbruksavdrag. Ordförande för Sveriges Mjölkbönder Stefan Gård tryckte på vikten av att skapa konkurrenskraft och rätt förutsättningar och ett lägre skattetryck för lantbruket. Sveriges Mjölkbönder vill också se att jordbruk klassas om från miljöfarlig till samhällsviktig verksamhet.
Engagemang från politikerna
Dagen avslutades med en paneldebatt mellan representanter från alla riksdagspartier förutom Vänsterpartiet. Det var ivriga politiker som fyllde talarlistan och som alla var överens om att lönsamheten och förutsättningarna behöver bli bättre för lantbrukarna, även om de presenterade olika sätt att nå dit. Flera av partierna ansåg att man behöver gå vidare med ett jordbruksavdrag, vallstöd, sänkta skatter för lantbruket och särskilt sänkta skatter på diesel. Moderaterna och Kristdemokraterna anser också att miljöbalken behöver ses över och Formas om.
Applåder i salen
Gällande reduktionsplikten på diesel menade Miljöpartiets Maria Gardefjell att det är viktigt att den finns kvar för att få fram en svensk bioenergistrategi och främja svensk produktion av biodrivmedel. Oskar Magnusson Kristdemokraterna svarade då med att fråga hur miljövänligt det är med tanke på att stora delar av biobränslet köps in från Brasilien och Indonesien – något som möttes med applåder från publiken.