Genomisk Analys – kött

Ett prov – många användningsområden

Smidigaste provtagningsmetoden för Genomisk Analys är att använda sig av TST-tången, men genomisk analys kan också göras på hårprov eller blodprov, TEGO. Dessa två metoder används företrädesvis på äldre djur.

TST-tång
TEGO
Hårprov

Härstamningsverifiering

Alla raser och korsningar av båda könen kan verifieras. Förväxlade kalvar och osäkra fäder går att identifiera. Rätt härstamning är betydande för avelsarbetet eftersom det säkerställer att man avlar på "rätt djur", ger korrekta avelsvärden och möjliggör stambokföring. Det är viktigt att samma analysmetod används för både kalv och föräldradjur för att genomisk analys ska kunna fungera som metod för härstamningsverifiering. Om du har avelstjurar vars avkommor ska stambokföras, måste tjurarna vara verifierade.

Viktigt att tänka på

• Äldre djur kan sakna genomisk analys men ändå vara härstamningsverifierade i det gamla systemet med hjälp av DNA-mikrosatelliter. Det är viktigt att observera att dessa djur behöver analyseras genomiskt för att deras avkomma i sin tur ska gå att härstamningsverifiera. Det krävs att båda föräldrarna är genomiskt analyserade för att avkomman ska kunna verifieras genomiskt. Rådet är därför att ta hårprover på samtliga djur i besättningen som saknar genomisk analys, så det är möjligt att analysera dem om behovet skulle uppstå. Det finns också möjlighet att skicka in spermados efter äldre semintjurar som inte har Genomisk Analys. Kontakta harstamning@vxa.se om du har frågor angående härstamningsverifiering och de båda analysmetoderna.
  
  
• Om ett hondjur saknar genomiskt analyserade förälder/föräldrar kan hon inte verifieras genomiskt, men hon kan ändå stambokföras ifall fadern är härstamningsverifierad. Om hondjuret sedan själv analyseras genomiskt kan även hennes avkommor verifieras genomiskt och är därmed möjliga att stambokföra. Fadern till kviga/tjur som ska stambokföras måste alltid vara verifierad, antingen via DNA-mikrosatelliter eller via Genomisk Analys.  

Genomiskt förstärkta avelsvärden

För köttraserna Angus, Charolais, Hereford, Limousin och Simmental ger Genomisk Analys också genomisk information till avelsvärderingen. Tillväxt och slaktkroppsegenskaperna är genomiskt förstärkta sedan november 2024. Kalvningsegenskaperna är än så länge härstamningsavelsvärden men kommer att övergå till genomiskt förstärkta framöver. Ju fler djur som analyseras genomiskt desto större blir den genomiska baspopulationen och därmed ökar säkerheten. Några av fördelarna med genomiskt förstärkta avelsvärden är att helsyskon och embryokalvar kan särskiljas åt genetiskt. Vidare ger det en ökad säkerhet för unga djur vilket i sin tur möjliggör en tidig selektion utifrån avelsvärden. Det är viktigt ur ett avelsperspektiv att analysera brett i den egna besättningen. Detta för att få representativa avelsvärden samt möjlighet att hitta "guldkornen" som själva inte uttrycker sin genomiska överlägsenhet fenotypiskt.

Hornstatus

Med Genomisk Analys får du svar på hornstatus, om djuret är bärare på hornlöshetsanlag, polled, och som visas i MinGård® och på NAVET. Hornstatus benämns lite olika beroende på var uppgiften finns, se nedan.

• Homozygot bärare, POS = homozygot polled, PP. På härstamningsbeviset står det A
• Heterozygot bärare, POC = heterozygot polled, Pp. På härstamningsbeviset står det B
• Fri från anlag, POF = hornad, pp. På härstamningsbeviset står det C

Monogena egenskaper

Upptäck monogena egenskaper i din besättning med hjälp av genomisk analys. Du får svar på om djuret är bärare på monogena egenskaper, och de visas i MinGård® och på NAVET. Många av de monogena egenskaperna är rasbundna, dvs de förekommer enbart inom en viss ras, medan andra finns i fler raser.

Se sammanställning i tabellen nedan.

Om ett djur inte är bärare står det ett "F" efter förkortningen för den monogena egenskapen på analyssvaret, t ex RP1F. Skulle djuret visa sig vara bärare står det ett C på samma plats istället, som står för carrier, t ex RP1C.