Avel för framtidens mjölkko
Arbetet är i full gång med att revidera det nordiska avelsmålet. En utmaning som handlar om att definiera vilken typ av mjölkko som behövs i framtiden för en lönsam mjölkproduktion.
Av denna anledning samlades ett hundratal mjölkföretagare samt tjänstemän, från Sverige, Finland och Danmark, på Nordisk avelsvärderings årliga workshop i Köpenhamn den 18 januari. Fokus på workshopen var att diskutera förutsättningarna i den ekonomiska modellen som används för att beräkna nya avelsmålsvikter.
Den återkoppling som togs fram på workshopen är värdefull i de fortsatta analyserna som planeras. Ytterligare en workshop kommer att hållas i maj. Planen är att ett nytt Nordic Total Merit, NTM, med uppdaterade vikter för respektive ras, ska vara klara att användas i november 2018.
Förutsättningar för det nordiska avelsmålet
Temat för Nordisk avelsvärderings årliga workshop 18 januari var att diskutera förutsättningarna som används i beräkningarna av det nordiska avelsmålet NTM. Detta beräknas för nordiska röda raser, Holstein och Jersey i länderna Sverige, Danmark och Finland. Alla viktiga egenskaper vägs samman i NTM utifrån rasspecifika vikter, främst baserade på hur betydelsefulla de är för lönsamheten.
Avelsmålet behöver uppdateras vart tionde år
NTM har funnits sedan 2008. Och eftersom ett avelsmål för mjölkkor bör uppdateras ungefär var 10:e år, pågår nu en revidering av befintliga ekonomiska värden för olika egenskaper. Målet är att införa ett uppdaterat NTM i november 2018. Dessa värden utgör grunden för de vikter som sedan används för att väga ihop olika egenskaper i avelsmålet. Det avgör i stor utsträckning hur avelsframsteget blir i olika egenskaper som exempelvis mjölkens proteinavkastning, kons kalvningsförmåga och resistens mot olika sjukdomar.
Mjölkpriser och kostnader
Avel är ett långsiktigt arbete. När man beräknar nya ekonomiska värden ska inputvärdena i den ekonomiska modellen, återspegla hur situationen för ett genomsnittligt mjölkföretag kommer att se ut om cirka 10 år. Det gäller både vilka priser som kan förväntas gälla för mjölk och kött, samt vilka kostnader vi förväntas ha för foder, veterinärbehandlingar med mera. Allt detta diskuterades av deltagarna på workshopen. Att sia om mjölk- och köttpriser är inte lätt eftersom priserna de senaste åren skiftat kraftigt. Veterinärkostnader är något som påverkas av anslutningen till olika system, som exempelvis ViLa, Villkorad Läkemedelsanvändning i Sverige, där lantbrukarna i stor utsträckning kan behandla sina kor själva. Det är något som bedöms öka i framtiden i samtliga nordiska länder.
Många faktorer påverkar
Andra faktorer som i stor utsträckning påverkar de ekonomiska värdena är vilken rekryteringsprocent vi kan förvänta oss 2028. Och vilken andel könssorterad sperma och köttrassperma, kommer användas på en genomsnittlig gård i samband med detta. Dessa faktorer har stor påverkan på både intäkter och kostnadssidan då det bland annat påverkar åldersfördelningen av mjölkande kor i besättningen samt uppfödningskostnaderna för ungdjur. De flesta deltagarna var överens om att rekryteringsprocenten förväntas minska och andelen könssorterad sperma och köttrassperma förväntas öka.
Vad kommer att gälla för NTM framöver?
En hel del förslag på önskade uppföljningsanalyser lades fram av deltagande bönder. Nordisk avelsvärdering ska nu arbeta vidare med beräkningarna fram till nästa workshop i maj. Där är målet att representanter från de olika raserna ska komma överens om vilka vikter som ska användas i NTM framöver, baserat på de ekonomiska värdena samt lantbrukarnas önskemål om justeringar. Det kan bli aktuellt att lägga ännu högre vikt på hälsoegenskaper än vad de ekonomiska värdena visar, ifall man bedömer att antibiotikaresistens kommer få ännu större betydelse framöver, även om hälsa redan väger tungt i NTM.
Avel för minskade foderkostnader
En ytterligare fråga som har stor betydelse för lönsamheten i ett mjölkföretag, är hur vi kan avla för egenskaper kopplade till foderkostnader. Hur effektivt en ko kan omvandla foder till mjölk är en viktig del, men i dagsläget saknar vi tillräckligt med registreringar av foderintag. Indirekta mått för hur mycket underhållsfoder som krävs, exempelvis levande vikt, diskuterades eftersom det skulle kunna användas till beräkningar för avelsvärden relativt snart. Budskapet till Nordisk avelsvärdering var att detta kan vara ett viktigt första steg mot avel för kor som minskar foderkostnaderna.
Sammanfattningsvis så är arbetet i full gång, men en hel del arbete kvarstår i processen med att uppdatera avelsmålet och definiera egenskaperna för framtidens mjölkko.