Låg förekomst av Mycoplasma bovis
En anonym tankmjölksundersökning av Mycoplasma bovis i Sverige, visar en låg förekomst av bakterien. Undersökningen genomfördes i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet.
Under vintern 2019–2020 utförde doktorand Emma Hurri vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och Växa Sverige en anonym tankmjölksundersökning för Mycoplasma bovis.
Analys av prover från hela Sverige
Mjölkprov från majoriteten av landets mjölkkobesättningar analyserades för själva bakterien och för antikroppar. Resultaten visar att förekomsten av bakterien generellt är låg bland landets mjölkkobesättningar.
Upptäcktes första gången 2011
Mycoplasma bovis är en bakterie som upptäcktes första gången 2011 i landet. Smittan drabbar både mjölkkor och kalvar. Forskningsresultat och prover från fält visar att smittan har blivit vanligare i landet.
Mycoplasma bovis orsakar framförallt lunginflammation och ledinflammation hos kalvar, samt juverinflammation och ledinflammation hos kor. Bakterien är resistent mot vanligt penicillin och kräver därför bredspektrumantibiotika vid insatt behandling, vilket ökar risken för resistensutveckling. Denna bakterie smittar inte till människa.
- Behandlingen fungerar dessvärre inte alltid och infektionen riskerar därmed att bli kronisk med djurlidande och avlivning, eller slakt av djur som följd, säger Emma Hurri.
Antikroppar i fem procent av proverna
I studien påvisades antikroppar i fem procent av proverna. Variationen var däremot stor mellan länen. De län som hade högst förekomst var Skåne och Kalmar. Därefter följer Blekinge, Kronoberg, Östergötland, Halland, Jönköping, Gotland, Västra Götaland och Uppsala. De nordliga regionerna hade inga besättningar med antikroppar mot Mycoplasma bovis. I en liknande undersökning i Danmark, visades procentuellt ungefär samma antal gårdar med antikroppar.
Tabellen visar andel gårdar i Sverige, i procent, som är positiva för antikroppar mot Mycoplasma bovis i tankmjölksundersökningen hösten 2019, uppdelat på län.
- Studien visar att vi har ett fortsatt relativt gynnsamt läge när det gäller Mycoplasma bovis på svenska mjölkgårdar och en god chans att begränsa smittspridningen. Det är dock viktigt att vara försiktig vid inköp av levande djur eftersom dessa är den viktigaste smittkällan, säger Emma Hurri.
Analys av antikroppar i mjölk kan inte skilja på en pågående infektion och en historisk infektion. Ett positivt prov innebär att kor i dessa besättningar har stött på bakterien Mycoplasma bovis. Studier visar att kor kan ha kvar antikroppar i minst 1,5 till 2 år. Det är första gången antikroppar analyseras i en sådan undersökning i Sverige.
Analys med PCR
Samma prover från denna tankmjölksundersökning analyserades även med en molekylärbiologisk metod, polymeraskedjereaktion, PCR, och då var alla prover negativa. Denna metod undersöker förekomst av själva bakterien i provet. Eftersom Mycoplasma bovis utsöndras ojämnt, kan det hända att bakterien inte finns med vid provtagningen, även om den finns i djurbesättningen.
Vid andra nyligen utförda undersökningar med PCR har bakterien påvisats i svenska nötbesättningar, både i tankmjölk och i nässvabbar. I en tidigare tankmjölksundersökning, som gjordes 2016, analyserades proverna enbart med PCR och då hittades bakterien hos 0,3 procent av gårdarna.
Emma Hurri, doktorand vid SLU och bitr. statsveterinär vid SVA