Ny metod för genomisk avelsvärdering
I samband med NAV:s avelsvärdering i november införs Single Step för exteriöra egenskaper. En ny och bättre metod för genomisk avelsvärdering av mjölkraser.
Single Step för exteriöra egenskaper är det första steget i övergången från traditionell avelsvärdering. Redan i början av nästa år införs metoden även för mjölkegenskaper. Förändringen kommer att påverka både publicering och uppdatering av avelsvärden.
Så skiljer sig Single Step från dagens 2-stegsmodell
Idag sker avelsvärderingen i två steg. Först beräknas härstamningsbaserade avelsvärden för alla djur. Därefter beräknas genomiska avelsvärden för de djur som är genomtestade.
Med Single Step blir avelsvärderingen genomförd i ett enda steg, vilket resulterar i genomiskt förstärkta avelsvärden för alla djur.
När Single Step finns på plats kommer avelsvärdena uppdateras fyra gånger per år, i stället för nuvarande 12 gånger. Till en början kommer det minskade antalet uppdateringar endast beröra exteriöra egenskaper. För nya djur blir värdena uppdaterade så fort analysen är klar och det genomiska avelsvärdet kommit in.
Syftet med den nya modellen
Under de senaste åren har andelen genomtestade djur ökat. Tack vare Genomisk Analys kan djurägare se vilka, både han- och hondjur, som har sämre avelsvärde och på så vis hindra dem från att sättas in i produktion. Det har medfört att endast de bästa djuren bidragit med data för den faktiska produktionen, hälsan och exteriören, vilket har lett till att referenspopulationen överskattats och djur med härstamningsinformation underskattats.
Den nya metoden Single Step ska korrigera detta genom att värdera all information om djuret i ett och samma steg, oavsett om de går in i produktion eller ej. Med Single Step ökar informationen, speciellt hos unga djur, när urvalet av produktionsdjur korrigeras.
Förväntade förändringar i avelsvärden
Exakt hur avelsvärdena påverkas när den nya metoden införs går inte att säga än. Med Single Step ska övergången i avelsvärden bli jämnare när djuren går från endast genomiska avelsvärden till avelsvärden baserade på dotterinformation.
Avelsframsteget förväntas bli något högre jämfört med dagens härstamningsbaserade avelsvärden. Förändringen kommer också att innebära en viss omrangering av djur från olika åldersklasser och högindexdjur inom åldersklass.
