Hur avelsarbetet är organiserat

Växa Sverige är officiell avelsorganisation samt stambok- och registerförande förening för 17 nötkreatursraser i Sverige.

Ytterst ansvarig för de officiella uppdragen inom avel, kodata och djurhälsa är dock Husdjursnämnden. Det är en partsammansatt nämnd bestående av nio delegater. För avelsfrågor innebär det att Husdjurnämnden behandlar och beslutar i frågor som rör stambokföring, avelsmål, avelsvärdering samt publicering av avelsvärden för ovanstående raser.

För att kunna klara av detta krävs tillgång till Kodatabasen med dess härstamningar och egenskapsregisteringar.

Mjölkraser

Köttraser

Svensk röd och vit boskap (SRB)

Aberdeen angus

Svensk holstein (SH)

Blonde d’aquitaine
Svensk jerseyboskap (SJB) Charolais
Röd boskap (RB) Hereford
Svensk ayrshire Highland cattle
Fjällras Limousin
Rödkulla Simmental
Svensk kullig boskap (SKB) Galloway

 

Chianina

Avelsarbetet för mjölkraser

Avelsarbetet för de röda raserna SRB, RB och svensk ayrshire (vilka ingår i rasgruppen Red Dairy Cattle (RDC)), holstein och jersey sker i stor utsträckning i samarbete med nordiska och internationella aktörer medan övriga mjölkkoraser hanteras endast på nationell nivå.

Nationell samverkan mellan olika aktörer

Alla frågor som påverkar avelsarbetet för de svenska mjölkkoraserna behandlas i den nationell samverkargruppen Styrgrupp Avel som samlar representanter från näringen, forskningen och myndigheter. Gruppen har till uppgift att bereda ärenden, ta fram förslag och ge rekommendationer till Husdjursnämnden när det gäller avelsfrågor. Möten sker regelbundet tre gånger per år.

I Styrgrupp Avel finns representanter för rasföreningarna (SRB och holstein), Viking Genetics, Skånesemin, Växa Sverige (från styrelse samt tjänstemän), Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Avelsarbetet för köttraser

Avelsarbetet för de svenska köttraserna sker främst på nationell nivå men nordiskt och internationellt samarbete förekommer för ett par raser.

För svenska köttraskor hanteras avelsfrågor på ett liknande sätt som för mjölkkor men här bereds aktuella frågor i den separata styrgruppen, Styrgrupp Köttavel. Styrgruppens rapport går sedan över till Styrgrupp Avel och vidare till Husdjurnämnden.

I Styrgrupp Köttavel ingår representanter från Växa Sverige (tjänstemän inklusive KAP-ansvarig), Taurus, Viking Genetics, Svensk Köttrasprövning och Nordiska avelsföreningen för biffraser (representerar samtliga rasföreningar). Flera av deltagarna är nötköttsproducenter. Möten sker regelbundet två gånger per år.

Den nordiska organisationen

För de numerärt största mjölkkoraserna i Sverige är avelsmålet, Nordic Total Merit (NTM), och avelsvärderingen gemensam mellan Danmark, Finland och Sverige genom samarbetet inom instansen Nordisk avelsvärdering (NAV).  Ytterligare samarbete mellan länderna sker genom avelsföretaget Viking Genetics som arbetar helt i linje med det nordiska avelsmålet.

För raser som omfattas av NAV-samarbetet involverar beslutsgången Styrgrupp Avel, NAV och Husdjursnämnden. Detta gäller exempelvis vid beslut om avelsmålen.

Som exempel gör NAV beräkningar över vilken ekonomisk betydelse respektive egenskap i NTM har. Beräkningarna skickas till ägarorganisationerna i respektive land. I Sverige innebär det att frågan bereds och förslag tas fram i Styrgrupp Avel, innan eventuella beslut om ändringar fattas i Husdjursnämnden.

Motsvarande process sker i Danmark och Finland vartefter de tre ländernas beslut presenteras för NAVs styrelse där samordning mellan länderna sker innan ändringar i avelsvärderingen implementeras. Processen illustreras i bilden ovan. Vid större revideringar av avelsmålet skickas ärendet på remiss även till andra instanser.

Fyra steg genom den nodiska organisationen: Berakningar inom nav

Den internationella organisationen

Avelsarbetet för nötkreatur, framförallt mjölkkor, sker i stor utsträckning över nationsgränserna. Det internationella utbytet består främst av import och export av sperma men även genom handel med embryon och levande djur.

Utbytet av genetiskt material har ökat stadigt de senaste decennierna. I och med detta växte ett behov fram att kunna jämföra den genetiska förmågan hos djur, framförallt tjurar, från olika länder.

Det är omöjligt att göra en rättvis bedömning och jämförelse av tjurar från olika länder baserat på deras nationella avelsvärden. Detta beror delvis på att avelsmål, avelsvärderingsmodeller och genetiska nivåer skiljer sig åt mellan olika länder och populationer. Dessutom förekommer skillnader i exempelvis produktionsresultat och sjukdomsfrekvens.

En annan faktor är att den omgivande miljön i det land där tjuren blir testad kan vara annorlunda än i det land där tjuren ska användas. Detta kan leda till att resultaten inte blir som man förväntar sig.

Interbull och internationell avelsvärdering

För att säkerställa rättvisa jämförelser av den genetiska nivån (avelsvärden) hos mjölkrastjurar från olika populationer (vanligtvis en viss ras inom ett land eller en närliggande region) bildades Interbull år 1994.

Interbull utför idag internationell avelsvärdering baserat på data från 30 deltagande länder för sju egenskapsgrupper (mjölkproduktion, juverhälsa, exteriör, hållbarhet, kalvningar, fruktsamhet och bruksegenskaper). I den internationella avelsvärderingen hanteras alla kända släktskap och miljöskillnader mellan länder.

Genom att använda Interbulls avelsvärden för utländska tjurar kan man på ett säkert sätt jämföra dessa med tjurar från det egna landet.

En utveckling av internationell avelsvärdering för köttraser pågår genom ett samarbete inom Interbeef. Officiella internationella avelsvärden för ett antal köttraser och egenskaper finns idag tillgängliga. Sverige deltar tillsammans med Danmark och Finland i Interbeef samarbetet genom NAV.

Arbetar som:
Samordnare Kunskap Avel

Telefon:
010-47 10614

Mobiltelefon:
076-100 97 41