Lönsamhetsutveckling

Mjölk minus foder

Både mjölkpriset och kostnaden för foder har fluktuerat mycket under de senaste två åren som följd av händelser i vår omvärld. Lika fort som mjölkpriset steg under hösten 2022 föll det sedan tillbaka under våren. Under senare delen av 2023 samt under 2024 har mjölkpriset stigit vilket gör att lönsamheten mätt i mjölk minus foderkostnad åter börjat se mycket bättre ut. Det finns dock skillnader mellan mejerierna. Dessutom har lönsamheten för ekomjölken stärkts i beräkningarna sista månaderna pga bättre ekomjölkspris och lägre priser på ekospannmål.

Från oktober 2022 till och med juli 2023 låg konventionella och ekologiska gårdar på ungefär samma nivå för mjölk minus foder per kg ECM. Därefter har lönsamheten mätt i Mjölk-Foder ökat något mer för de ekologiska gårdarna mest pga en större höjning av det ekologiska mjölkpriset jämfört med det konventionella. För Norrmejeriers gårdar höjdes ekotillägget till 1 kr från januari 2024.

Gårdar i norra Sverige hade inte samma snabba uppgång i Mjölk-Foder under hösten 2022 men därefter inte heller lika stort ras som för arlagårdarna. Mjölkpriset följer samma trend men inte med lika stora utslag uppåt och nedåt som för Arlagårdarna. I sommar och tidig höst har dock mjölkpriset stigit mer för Arlagårdarna.

Nationellt stöd för Norrmejeriers gårdar låg på en tillfälligt högre nivå mellan 1/7 till 31/12 2022. Det påverkade lönsamheten positivt för den perioden, men stödet har en stor inverkan på lönsamheten beroende på vilket område gården tillhör.

I beräkningarna är enbart foderkostnaderna med. Det totala resultatet tyngs även av räntor och andra kostnader. 2023 års växtodlingssäsong var ytterst besvärlig men under 2024 har växtodlingen på de flesta stället gått bättre.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar beräkningar till och med juli 2024.

Exempelgårdar i södra Sverige som levererar till Arla

Exempelgårdar i norra Sverige som levererar till Norrmejerier

Lönsamhetsberäkningarna är baserade på typgårdar

• 100 kor varav 88 mjölkande.
• Konventionell gård: 11 009 kg ECM.
• Ekologisk gård: 10 018 kg ECM.
• 35% Rekrytering.
• 96% leveransindex.
• Foderstat: Ensilage av medelkvalitet, plus eget spannmål och koncentrat eller enbart färdigfoder.
• Foderpriser – priset för eget spannmål baseras på Lantmännens POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
• Mjölk – priset följer a contopris för Arla eller Norrmejerier för respektive konventionell/eko. För Norrmejerier ingår nationellt stöd i mjölkpriset för stödområde 3.  
• Mjölk minus foder för Arlagårdarna redovisas resultatet från 2019 och för Norrmejerier från januari 2022 samt foderkostnaden per kg ECM för samma period.
  
  

Kött minus foder

Över tid ser utvecklingen svagt positiv ut. Köttpriset har en stabilt stigande trend i Sverige de senaste åren där priset från mars till juli 2022 har stigit till en högre nivå.

Omvärlden har stor påverkan på insatsvaror som diesel och gödsel och foderkostanden påverkas av världshandeln med spannmål. Detta syns tydligt på kostnaderna för ensilage under 2022 och 2023.

Även om har de stigande priserna på kött har kompenserat för de ökade foderkostnaderna är det mer tveksamt om de fullt ut kan kompensera för stigande omvärldskostnader som är svåra att påverka.

Den senaste tiden har slaktpriserna fortsatt stiga delvis beroende på att valutan gör att det svenska köttet står sig väl mot importerade varor men efterfrågan på svenskt kött verkar fortsatt stark. Dock syns det under andra kvartalet 2024 att kurvan planar ut.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård eller enskilda djur. Eftersom djuren hålls i produktion under en längre tid och påverkas av flera prisnivåer under sin livstid, kan det inte ge en sann bild över lönsamheten för enskilda djur.

Foderkostanden är står för en betydande del i uppfödningen av ungnöt. Många gårdar med ungnötsuppfödning kan utnyttja alternativa fodermedel (som majsensilage eller biprodukter) vilket ofta har en positiv påverkan på foderkostanden. God djurhälsa och bra utfodring ger även ofta ett bättre slaktresultat, i form av yngre och/eller tyngre djur, än vad beräkningarna är baserade på vilket även det har betydande påverkan på lönsamheten på enskilda gårdar.

Mjölkrastjurar

20 månaders slaktålder, 330 kg slaktvikt, Formklass O, Fettklass 2+, Start 2 månader, 90 kg.

Köttrastjurar

Lätt köttras, 19 månaders slaktålder, 360 kg slaktvikt, Formklass R, Fettklass 3, Start 6 månader, 280 kg.

Tung köttras, 17 månaders slaktålder, 380 kg slaktvikt, Formklass R+, Fettklass 2+, Start 6 månader, 320 kg.

Lönsamhetsberäkningar

• Beräkningarna baseras på den totala foderskostanden för ett djur under en hel uppfödningstid med foderpriset för den aktuella tidpunkten.
• Foderstaterna bygger på ensilage av medelkvalitet samt egen spannmål tillsammans med koncentrat respektive färdigfoder.
• Slaktresultaten är baserade på medelresultat från slakten i Sverige 2021.
• Foder – spannmålsprissättning baseras på POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
• Kött – prissättning SJV:s statisk ungtjur R3 korrigerat för klassning.
• Kalvpris mjölkras, snittpris från KLS och HKScan notering.
• För köttras räknas inte kalven in då officiella källor för pris saknas.