Lönsamhet

Lönsamhetsutveckling

Lönsamhetsutveckling

Nu börjar lönsamheten mätt i Mjölk-Foder återhämta sig igen efter en låg nivå under sommaren 2023. Foderkostnaden har sjunkit en del under hösten men framför allt har mjölkpriset höjts under sista delen av 2023 samt i januari 2024. För köttet är det fortfarande en svagt positiv trend.

Mjölk minus foder

Både mjölkpriset och kostnaden för foder har fluktuerat mycket under de senaste två åren som följd av händelser i vår omvärld. Lika fort som mjölkpriset steg under hösten 2022 föll det sedan tillbaka under våren. Nu under senare delen av 2023 samt början på 2024 har mjölkpriset stigit vilket gör att lönsamheten mätt i mjölk minus foderkostnad åter börjar se mycket bättre ut. Dessutom har lönsamheten för ekomjölken stärkts i beräkningarna sista månaderna.

I beräkningarna hade de ekologiska gårdarna en klart bättre lönsamhet under de första åren. Men från oktober 2022 till och med juli 2023 låg konventionella och ekologiska gårdar på ungefär samma nivå för mjölk minus foder per kg ECM. Därefter har lönsamheten mätt i Mjölk-Foder ökat något mer för de ekologiska gårdarna mest pga en större höjning av det ekologiska mjölkpriset jämfört med det konventionella. För Norrmejeriers gårdar har ekotillägget höjts med 1 kr från januari 2024.

Gårdar i norra Sverige hade inte samma snabba uppgång i Mjölk-Foder under hösten 2022 men därefter inte heller lika stort ras som för Arlagårdarna. Mjölkpriset följer samma trend men inte med lika stora utfall som för Arlagårdarna.

Nationellt stöd för Norrmejeriers gårdar låg på en tillfälligt högre nivå mellan 1/7 till 31/12 2022. Det påverkade lönsamheten positivt för den perioden.

I beräkningarna är enbart foderkostnaderna med. Det totala resultatet tyngs även av stigande räntor och andra kostnader. 2023 års växtodlingssäsong var dessutom ytterst besvärlig.


Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar beräkningar till och med januari 2024.


Exempelgårdar i södra Sverige som levererar till Arla

 

Exempelgårdar i norra Sverige som levererar till Norrmejerier

 

Lönsamhetsberäkningarna är baserade på typgårdar

  • 100 kor varav 88 mjölkande.
  • Konventionell gård: 11 009 kg ECM.
  • Ekologisk gård: 10 018 kg ECM.
  • 35% Rekrytering.
  • 96% leveransindex.
  • Foderstat: Ensilage av medelkvalitet, plus eget spannmål och koncentrat eller enbart färdigfoder.
  • Foderpriser – priset för eget spannmål baseras på Lantmännens POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
  • Mjölk – priset följer a contopris för Arla eller Norrmejerier för respektive konventionell/eko. För Norrmejerier ingår nationellt stöd i mjölkpriset för stödområde 3.  
  • Mjölk minus foder för Arlagårdarna redovisas resultatet från 2019 och för Norrmejerier från januari 2022 samt rullande 12 månader för båda områdena.

Kött minus foder

Över tid ser utvecklingen svagt positiv ut. Köttpriset har en stabilt stigande trend i Sverige de senaste åren. Kostnaderna för ensilaget 2022 och 2023 har påverkat det senaste årens lönsamhet. Även om de stigande priserna på kött har kompenserat för de ökade foderkostnaderna är det mer tveksamt om de fullt ut kan kompensera för stigande omvärldskostnader som är svåra att påverka.

Den senaste tiden har utvecklingen har planat ut, köttpriset har dock varit stabilt och kunnat hållas uppe mycket tack vare att valutan gör att det svenska köttet står sig väl mot importerade varor.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård eller enskilda djur. Eftersom djuren hålls i produktion under en längre tid och påverkas av flera prisnivåer under sin livstid, kan det inte ge en sann bild över lönsamheten för enskilda djur.

Foderkostanden är står för en betydande del i uppfödningen av ungnöt. Många gårdar med ungnötsuppfödning kan utnyttja alternativa fodermedel (som majsensilage eller biprodukter) vilket ofta har en positiv påverkan på foderkostanden. God djurhälsa och bra utfodring ger även ofta ett bättre slaktresultat, i form av yngre och/eller tyngre djur, än vad beräkningarna är baserade på vilket även det har betydande påverkan på lönsamheten på enskilda gårdar.

Mjölkrastjurar

20 månaders slaktålder, 330 kg slaktvikt, Formklass O, Fettklass 2+, Start 2 månader, 90 kg.

 

Köttrastjurar

Lätt köttras, 19 månaders slaktålder, 360 kg slaktvikt, Formklass R, Fettklass 3, Start 6 månader, 280 kg.

Tung köttras, 17 månaders slaktålder, 380 kg slaktvikt, Formklass R+, Fettklass 2+, Start 6 månader, 320 kg.

 

Lönsamhetsberäkningar

  • Beräkningarna baseras på den totala foderskostanden för ett djur under en hel uppfödningstid med foderpriset för den aktuella tidpunkten.
  • Foderstaterna bygger på ensilage av medelkvalitet samt egen spannmål tillsammans med koncentrat respektive färdigfoder.
  • Slaktresultaten är baserade på medelresultat från slakten i Sverige 2021.
  • Foder – spannmålsprissättning baseras på POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
  • Kött – prissättning SJV:s statisk ungtjur R3 korrigerat för klassning.
  • Kalvpris mjölkras, snittpris från KLS och Hkscan notering.
  • För köttras räknas inte kalven in då officiella källor för pris saknas.