Lönsamhet

Lönsamhetsutveckling

Lönsamhetsutveckling

Lönsamheten mätt som Mjölk-Foder har fram till och med februari har varit vikande. Det konventionella mjölkpriset har sedan augusti sjunkit med 30 procent inom Arla. Samlad nationell statistik visar på en något mindre nedgång. För den ekologiska mjölken har nedgången varit mellan 5-10 procent. I kombination med att foderkostnaden har legat på en förhållandevis stabil så är det mjölkprisutvecklingen som styrt nettot mjölk minus foder. Nivån i februari för konventionell produktion är ungefär på samma nivå som vid årsskiftet 2023/2024. Differensen i mjölk minus foder mellan ekologisk och konventionell produktion är historiskt hög. Oron och osäkerheten i världen fortsätter påverka. Återigen är det mycket turbulent och osäkert inom fler marknader som påverkar lantbruk. Till exempelpriser på energi och andra insatsvaror eller ränteläge. De ökade osäkerheten påverkar även konsumentens konsumtionsutrymme och vilja.

Mjölk minus foder

Mjölkpriset har under hösten sjunkit. Från att under nära ett år legat på hög jämn nivå har det sedan augusti 2025 sjunkit med 1,90 kr/kg inom ARLA. Mjölk-Foder för den konventionella gården är i februari 2,35 kr/kg. Det är cirka 0,50 kr/kg över bottennivån som var sommaren 2023.

Lönsamheten för ekomjölken är fortsatt god. Priset för det ekologiska fodret, både koncentrat och färdigfoder är relativt stabilt. Ekomjölkpriset för Arla har sedan augusti 2025 sjunkit med ca 55 öre och är cirka 2,00 kr/kg över priset för den konventionella mjölken.

För Norrmejerier är prisutvecklingskurvan flackare. Uppgången under föregående år var inte lika brant och nedgången är senare. Skillnaden mellan ekomjölken och den konventionella är kvar på 110 öre.

I en av beräkningarna och graferna för Mjölk-Foder för gårdar som levererar till Norrmejerier ingår nationellt stöd för område 3 medan stödet saknas i den andra. Se kurvor nedan.

I beräkningarna är enbart foderkostnaderna med. Det totala resultatet påverkas även av räntor och andra kostnader.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård. Siffrorna inkluderar beräkningar till och med januari 2026. Viss reservation för att det kan vara felaktigheter i mjölkpriset från Norrmejerier i beräkningarna.


Exempelgårdar i södra Sverige som levererar till Arla


Exempelgårdar i norra Sverige som levererar till Norrmejerier


Lönsamhetsberäkningarna är baserade på typgårdar

  • 100 kor varav 88 mjölkande.
  • Konventionell gård: 11 009 kg ECM.
  • Ekologisk gård: 10 018 kg ECM.
  • 35 % Rekrytering.
  • 96 % leveransindex.
  • Foderstat: Ensilage av medelkvalitet, plus egen spannmål och koncentrat eller enbart färdigfoder.
  • Foderpriser – Priset för egen spannmål baseras på Lantmännens POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
  • Mjölk – priset följer a contopris för Arla eller Norrmejerier för respektive konventionell/eko. För Norrmejerier redovisas både med och utan stöd.
  • Mjölk minus foder för Arlagårdarna redovisas resultatet från 2021 och för Norrmejerier från januari 2022 samt foderkostnaden per kg ECM för samma period.

Kött minus foder

Slaktpriserna på kött har senaste tiden stigit kraftigt. Sedan årsskiftet har slaktpriserna på nötkött ökat med cirka 10 procent och senaste halvåret har priset ökat med ungefär 25 procent. Tillsammans med små förändringar i foderpriset innebär det att lönsamheten beräknad som intäkter för kött minus kostnader för kalv och foder kraftigt förbättras.

Köttpriset har stigit kraftigt senaste året. Runt om i Europa har det varit kraftiga prisökningar och medelpriset inom EU har varit högre än i Sverige. Sedan årsskiftet är köttpriset på ungtjur högre i Sverige än för medel i EU. För ko har avräkningspriset i Sverige varit över EU medel sedan oktober-november. Avräkningspriserna på ungtjur ligger nu i Sverige cirka 5-10 procent över medelpris inom EU.

Kraftfoderpriset är fortsatt stabila.

Oron och osäkerheten i världen fortsätter påverka framåt. Förutom att priset på insatsvaror varierar och är osäkert påverkas även konsumenternas konsumtionsutrymme och därmed efterfrågan.

Lönsamhetskurvor

Kurvorna visar utvecklingen över tid och speglar inte en enskild gård eller enskilda djur. Eftersom djuren hålls i produktion under en längre tid och påverkas av flera prisnivåer under sin livstid, kan det inte ge en sann bild över lönsamheten för enskilda djur.

Foderkostnaden står för en betydande del i uppfödningen av ungnöt. Många gårdar med ungnötsuppfödning kan utnyttja alternativa fodermedel (som majsensilage eller biprodukter) vilket ofta har en positiv påverkan på foderkostnaden.

God djurhälsa tillsammans med en välbalanserad foderstat ger ofta ett bättre slaktresultat, i form av yngre och/eller tyngre djur, än vad beräkningarna är baserade på vilket har betydande påverkan på lönsamheten på enskilda gårdar.

Mjölkrastjurar

20 månaders slaktålder, 330 kg slaktvikt, Formklass O, Fettklass 2+, Start 2 månader, 90 kg.

Köttrastjurar

Lätt köttras, 19 månaders slaktålder, 360 kg slaktvikt, Formklass R, Fettklass 3, Start 6 månader, 280 kg.

Tung köttras, 17 månaders slaktålder, 380 kg slaktvikt, Formklass R+, Fettklass 2+, Start 6 månader, 320 kg.

I beräkningen för Köttrastjurar ingår inte inköpspriset för kalv. Det beror på avsaknad av officiell prisstatistik och stor variation beroende på tidpunkt, kvalitet och ras.

Lönsamhetsberäkningar

  • Beräkningarna baseras på den totala foderskostnaden för ett djur under en hel uppfödningstid med foderpriset för den aktuella tidpunkten.
  • Foderstaterna bygger på ensilage av medelkvalitet samt egen spannmål tillsammans med koncentrat respektive färdigfoder.
  • Slaktresultaten är baserade på medelresultat från slakten i Sverige 2021.
  • Foder - Spannmål prissättning baseras på POOL-pris i december. Vallfoderpriset räknas om varje år i september. Koncentrat och färdigfoder följer marknadspris varje månad.
  • Kött - Prissättning SJVs statisk ungtjur R3 korrigerat för klassning och med avdrag för intransport.
  • Kalvpris mjölkras, snittpris från KLS och HK Scan notering uppdateras varje kvartal, exklusive förmedlingsavgift.
  • För köttras räknas inte kalven in då officiella källor för pris saknas.

Kalkyler för nötköttsproduktion

Du som föder upp egna tjurkalvar för slakt eller säljer kalvar vidare för nötköttsproduktion har nytta av nya Dashboard Nöt. Dashboarden visar lönsamheten för nötköttsproduktion för tung och lätt köttras samt för mjölkraskorsningar. Uppdateringar görs en gång per kvartal.

Till Dashboard Nöt

För den senaste perioden kan vi på en generaliserad nivå se att uppfödning av mjölkraskorsningar är mer lönsamt än uppfödning av tung respektive lätt köttras.

Observera att analysen är på en övergripande nivå, och beroende på egna foderkostnader med mera kan du ha ett annat resultat på din gård. 

Kalkylerna tagits fram i ett samarbete mellan LRF Kött, SNP, Gård & Djurhälsan och Växa. 

Vill du ha mer specifik analys av lönsamheten i din nötköttsbesättning, kontakta oss i Växa.

Prata med en rådgivare