Juverhälsan är det viktigaste för hela produktionen

Nira Lant AB i Östra Ämervik bedriver ekologisk mjölkproduktion och drivs av Anders Ramström och Anna Ramebäck. Bolaget är del i en koncern med flera olika verksamheter, inom bolaget finns det fyra anställda varav tre av dem arbetar heltid. Markus Lindberg jobbar med kalvarna bland annat, och förman Julia Bäcklund har tillsammans med Mischa Vlasiuk huvudansvaret för gårdens 254 årskor.

 - Vi pratar om korna så oerhört mycket. Vi känner korna innan och utan, och har hela tiden en dialog om dom. Jag tror det är jätteviktigt att man känner sina kor, säger Julia Bäcklund.

Att Julia brinner för korna och älskar sitt jobb som förman på Nira är det ingen tvekan om.

 - Jag får nypa mig i armen att jag får jobba med kor varje dag. Det här är världens bästa jobb, och kor är det bästa som finns, det är så mycket glädje man får tillbaka från korna!

På gården finns totalt ca 530 djur, tjurkalvar och köttraskvigor säljs vidare. För att inte behöva ha kvar mer än rekryteringen använder de sig alltmer av könssorterade köttdoser för att få tjurkalvar. Detta också för att få mer lönsamma kalvar att sälja vidare. Växas avelsrådgivare lägger avelsplanen tillsammans med gården och doserna är från VikingGenetics. Fördelningen mellan holstein och SRB är i princip 50–50, vilket kanske också visar att Julia föredrar holstein och Anders SRB.

På god väg mot mjölkkaraffen

För några år sedan hade gården bekymmer med höga celler och sviktande juverhälsa. Ett av Julias mål när hon började för tre år sedan var att dom skulle få ordning på juverhälsan, och det har dom verkligen lyckats med.

Gården har belönats med ett mjölkglas för god juverhälsa. Utmärkelsen delas ut till besättningar som lyckas med bedriften att hålla det beräknade tankcelltalet under 150 000 i minst sex månader. 

 - Jag tycker det är jättekul att få det här mjölkglaset, jag gick runt hela den dagen och bara log. Klart det är roligt att få ett kvitto på att det man gör är bra! Jag tror vi kommer få karaffen också - säger jag lite kaxigt, skrattar Julia.

En mjölkkaraff delas ut av Växa till de gårdar som håller det beräknande tankcelltalet under 150 000 i ett helt år. Tittar man på de senaste provmjölkningarna är Nira sannerligen på god väg att plocka hem även mjölkkaraffen.

Juverhälsan lyftes och celltalen sänktes med ViLA

Ett sammansvetsat team, engagemang, anslutning till ViLA och tät kontakt med Växas veterinär är det som verkligen lyft juverhälsan och sänkt celltalen. Gården har varit ansluten till ViLA sedan slutet på 2020, och numera besöker Växas veterinär Christina Hagberg gården varannan vecka.

 - Hon dräktighetsundersöker, avhornar och allting. Genom att hon är så ofta hos oss och gör så mycket får hon en bättre helhet av gården. Det är ett jättevärdefullt samarbete och kontakten med Christina har betytt jättemycket för juverhälsan. Vi kan bättre följa upp och diskutera korna. Det är väldigt fungerande, med så här mycket djur händer det saker hela tiden, säger Julia.

Genom anslutningen till ViLA och den täta kontakten med Christina kan korna fångas upp innan de hinner bli sjuka.

 - Det är guld värt. Genom att vi gick med till ViLA kan vi snappa upp en ko innan hon blir dålig. Ofta behöver vi inte ens behandla med penicillin, utan kan ge smärtstillande, massera och mjölka ut. Med mjölkprovet ser vi sedan vad som växer och följer upp. Det här gör också att vi bättre kan välja vilka kor vi vill rekrytera vidare på.

Provmjölkningen visar vägen

Besättningen är ansluten till Kokontrollen® och varje provmjölkningsrapport gås noggrant igenom av Julia och Mischa i Växas MinGård®.

 - Jag brinner för juverhälsan och celltalen. Att hålla en god juverhälsa är det viktigaste i hela produktionen, det blir också så kostsamt på alla plan annars. I pengar, tid och kornas mående. Eftersom vi mjölkar i grop blir provmjölkningen den enda gången varje månad vi läser av hur det verkligen ligger till. Det styr sedan hur vi tänker kring mjölkning av vissa kor, vilka som ska sintidsbehandla och så vidare. Informationen vi får ut är väldigt stor hjälp i mitt arbete, säger Julia. 

Sinläggningsrutinen är kort och koncis. Tillsammans med Christina och provmjölkningsrapporten ser de vilka som behöver sintidsbehandlas.

 - Sinläggningen är kort och noggrann, det funkar jättebra hos oss. Rutinen kommer från Anders från början. Alla som sinläggs rengörs ordentligt efter sista mjölkningen och får en spenförslutare, så det inte kommer in skit, säger Julia.

Noggranna rutiner ger hög mjölkkvalitet

Korna mjölkas i grop två gånger om dygnet, i en dubbel tia där den som mjölkar är själv. Noggranna rutiner inne och utanför stallet möjliggör full betalning för mjölken som levereras till Arla. Mjölkningen får ta tid och det är viktigt att de som mjölkar gör likadant menar Julia.

 - Det är ingen stress i mjölkningen. Jag och Mischa är väldigt noga med hur vi mjölkar, då trivs korna bäst. Det är så mycket mer än att bara mjölka, vi checkar verkligen av korna. Vi torkar av och mjölkar ut fem i taget. Vi känner noga så dom verkligen är färdigmjölkade, sedan använder vi spenspray. Men alla delar är viktiga för mjölkkvaliteten, de som jobbar ute gör ett lika stort jobb med att få in bra mat till korna.

I somras gick bakterietalet upp något, och då var gården på det direkt för att se vad som hänt. En undersökning av systemet visade att det blivit fel på diskningen.

 - Vi såg direkt att det var något som inte stämde. Vi var där när disken gick för att se vad som felade och satte en person på att fixa det. Finns det bekymmer sätter vi direkt in resurser för att lösa problemet.

Målet är en lönsam och effektiv produktion, inte mest mjölk

Anders Ramström som driver gården tillsammans med Anna Ramebäck sitter också i Växas styrelse, och brinner särskilt för lönsamhet bland lantbruksföretag. För hans eget företag är fokus på lönsamhet och effektivitet, och att företaget kan jämföras med vilket annat bolag i samma storlek som helst – inte bara mjölkföretag. Årsavkastningen ligger just nu på 11 060 kg ECM, men avkastningen har aldrig varit målet enligt Anders.

 - Jag har aldrig drivit bolaget utifrån att nå avkastningsmål, utan det har alltid handlat om ekonomiska mål. Vi ska ligga på en marginal på tio procent av omsättningen, och förräntningen av eget kapital ska vara över åtta procent, säger Anders Ramström.

Insatserna vägs hela tiden mot riskerna och den ekonomiska insatsen enligt Anders.

 - Produktionstalen följer vi upp om vi någonstans inte når de ekonomiska målen. Då ser vi vad som kan förbättras, och den ekonomiska vinningen av det. Det har också blivit mycket fokus på resultatet av arbetsinsatser, hur mycket mjölk kan vi få fram per arbetad timme.

En tydlig målbild i företaget är att ha så låga fasta kostnader som möjligt, och att fokusera på det dom själva kan påverka. Väder, vind och mjölkpris hör till sådant som ligger utanför företagets och Anders kontroll.

 - Vi kan inte fokusera på mjölkpriset, jag vet inte ens vad det är. Vi fokuserar på det vi kan påverka hemma på gården. Bygger billigt till exempel, så vi inte låser fast oss där i höga fasta kostnader.

Hjälp med semintekniken

En viktig faktor i lönsamheten för alla mjölkföretag är fruktsamheten. Två viktiga nyckeltal på Nira är en inkalvningsålder på 24 månader och ett kalvningsintervall på 12 månader. Brunstar korna bra 40 dagar efter kalvning semineras dom. Brunsterna fångas med hjälp av aktivitetsmätare, men det har funnits vissa utmaningar att få korna dräktiga. Som tur är finns det hjälp att få.

 - Jag och Mischa är dom som seminerar, men jag har senaste tiden varit i en svacka. Det spökade i huvudet och jag fick inte till det med semintekniken och hade svårt att få dem dräktiga. Vi tog då hit Växas husdjurstekniker Erica Jonsson som hjälpt mig. Det har varit guld värt! Att få in någon som ser med andra ögon, och som ser om man gör rätt eller fel. Vi har kört det nu i två månader, det har varit så bra att få hjälp från henne, säger Julia.

Bra juverhälsa ger en frisk och glad ko

Genom att fortsätt på samma goda väg framåt är förman Julia Bäcklund på Nira Lant AB övertygad om att den goda juverhälsan kommer att hålla i sig. Och att de så småningom kommer få hem den där mjölkkaraffen.

 - Har man en bra juverhälsa har man en frisk och glad ko, som också producerar bättre och det blir roligare för oss att jobba. Mår korna bra får man så mycket tillbaka.