Avelsmål och avelsvärdering av köttraser

Köttrasernas avelsmål definieras av respektive rasförening och bör beskriva hur man vill att egenskaper ska förändras, i vilken riktning och i vilken takt.

Avelsmål kan uttryckas i ord och innehåller då endast en generell beskrivning, exempelvis kalvar med god tillväxtförmåga och kor med lätta kalvningar. Det är svårt att bedriva urval utifrån en sådan generell beskrivning. Därför ska man om möjligt även uttrycka avelsmålet i form av ett totalindex, vilket är ett sammansatt avelsvärde där man väger ihop avelsvärden utifrån vilken ekonomisk betydelse de har.

I den nationella avelsvärderingen för svenska köttraser beräknas avelsvärden tre gånger per år (februari/mars, maj och november) för raserna aberdeen angus, blonde d’aquitaine, charolais, hereford, highland cattle, limousin och simmental.

Här hittar du avelsvärden

Avelsvärden publiceras på ett antal olika ställen.
Här ser du en sammanställning av var de presenteras

Metodik och enskilda avelsvärden

Vid avelsvärderingen används den moderna avelsvärderingsmetodiken BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) och så kallade djurmodeller, där flera egenskaper analyseras tillsammans för att på ett optimalt sätt utnyttja släktskap mellan djur och genetiska samband mellan egenskaper. Genom släktskapet får alla djur avelsvärden för alla egenskaper som avelsvärderas för inom rasen, exempelvis får tjurar avelsvärden för kalvningsförmåga genom sina honliga släktingar.

Totalt publiceras elva enskilda avelsvärden för tillväxt (sedan år 2000) samt slaktkroppskvalitet och kalvningsförmåga (sedan år 2005) för fem raser; angus, charolais, hereford, limousin och simmental. För de numerärt mindre raserna blonde och highland cattle publiceras avelsvärden endast för tillväxtegenskaperna. 

Tillväxtegenskaper

Födelsevikt direkt (fvD)

Baseras på kalvens födelsevikt och beskriver kalvens egen genetiska förmåga för födelsevikt. Ett högre avelsvärde indikerar högre födelsevikt.

Födelsevikt maternell (fvM)

Baseras på födelsevikter hos kalvar efter en ko och beskriver kons genetiska förmåga att genom fostermiljön påverka kalvarnas födelsevikt. Ett högre avelsvärde indikerar högre födelsevikt.

200-dagarsvikt direkt  (200D)

Baseras på kalvens viktökning mellan födseln och 200 dagars ålder och beskriver kalvens egen genetiska förmåga till tidig tillväxt.

200-dagarsvikt maternell (200M)

Baseras på viktökning mellan födsel och 200 dagars ålder för kalvar efter en ko och beskriver hur kons genetiska förmåga påverkar kalvarnas tidiga tillväxt. Framför allt genom sin mjölkproduktion.

365-dagarsvikt (365D)

Baseras på djurets viktökning mellan 200 och 365 dagars ålder och beskriver djurets genetiska förmåga för sen tillväxt.

Tillväxt total = 200D+365D (Ttot)

Baseras på de direkta avelsvärdena för 200D och 365D och beskriver djurets genetiska förmåga för tillväxt under den totala uppfödningsperioden

 

Kalvningsegenskaper

Kalvningsförmåga direkt (lkD)

Baseras på förstakalvares kalvningsförlopp (4 klasser) och beskriver kalvens egen  genetiska förmåga för att födas lätt

Kalvningsförmåga maternell (lkM)

Baseras på förstakalvares registrerade kalvningsförlopp (4 klasser) och beskriver kons genetiska förmåga för att kalva lätt.

 

Slaktkroppsegenskaper

Slaktkroppstillväxt (Slkttv)

Baseras på slaktkroppsvikten och beskriver djurets genetiska förmåga för tillväxt från födsel till slakt

Formklass (Klass)

Baseras på EUROP-bedömningen av slaktkroppen och beskriver djurets genetiska förmåga för   formklass.

Fettgrupp (Fett)

Baseras på fettgruppsbedömningen av slaktkroppen och beskriver djurets genetiska förmåga för fettgrupp.

Det finns samband mellan flera av egenskaperna och genom att analysera dessa tillsammans i en och samma modell bidrar en egenskap med information till övriga egenskaper och vi får på så vis säkrare avelsvärden. För köttraserna beräknas de publicerade avelsvärdena från tre olika modeller.

Kalvningsförmåga hos förstakalvare analyseras tillsammans med födelsevikter från både förstakalvare och äldre kor (födelsevikter används endast som extra information) → lkD och lkM

Tillväxtegenskaperna analyseras tillsammans → fvD, fvM, 200D, 200M, 365D

Slaktkroppsegenskaperna analyseras tillsammans med alla övriga tillväxtegenskaper (de senare bidrar med extra information) → Slkttv, Klass, Fett

Delindex och totalindex

Enskilda avelsvärdena vägs för raserna angus, charolais, hereford, limousin och simmental samman med hjälp av rasspecifika ekonomiska vikter i tre så kallade delindex(sedan 2009). Dessa är födelseindex (Fix), modersindex (Mix) och produktionsindex (Pix). Dessa tre vägs i sin tur samman till ett ekonomiskt totalindex, avelsindex (Aix). Detta totalindex motsvarar rasens avelsmål uttryckt i ekonomiska siffror. 

Indexen utgör ett effektivt hjälpmedel för nötköttsproducenter vid urval av avelsdjur. Delindexen Fix, Mix och Pix möjliggör ett effektivt urval inom olika egenskapsgrupper medan avelsindexet möjliggör urval för djur som ger den bästa totalekonomi.

Eftersom det finns genetiska samband mellan olika egenskaper kan avel för en viss egenskap leda till oönskade eller önskade förändringar i andra egenskaper. Avelsurval utifrån ett väl sammansatt avelsmål motverkar att oönskade effekter uppstår.

Födelseindex (Fix) Fix består av det direkta avelsvärdet för lätta kalvningar (lkD) och beskriver kalvens förmåga att födas

Modersindex (Mix) Mix väger samman de maternella avelsvärdena för lätta kalvningar (lkM) och 200-dagars vikt (200M) och beskriver kons förmåga att kalva och ge kalvar med god tillväxt

Produktionsindex (Pix) Pix väger samman avelsvärden för slaktkroppstillväxt, formklass och fettgrupp och beskriver djurets förmåga för tillväxt och slaktkroppskvalitet

Avelsindex (Aix) Aix väger samman Fix, Mix och Pix med rasspecifika ekonomiska vikter och beskriver djurets förmåga för lönsamhet

Tolkning av avelsvärden

Alla avelsvärden är normalfördelade vilket innebär att de flesta djur har avelsvärden nära medeltalet. Endast ett fåtal djur har antingen extremt låga eller extremt höga avelsvärden.

Avelsvärdena som publiceras för köttraserna är omräknade till så kallade relativtal vilket innebär att de jämförs med ett definierat medeltal för en jämförelsegrupp (basgruppen) och att avelsvärdena har en viss spridning (standardavvikelse) runt detta medeltal. Detta gör att alla avelsvärden oavsett i vilken enhet egenskapen bedöms (exempelvis kilo eller kalvningsklass) får samma skala (medel och spridning).

Enskilda avelsvärden och delindex: medeltal 100 och spridning 10

Avelsindex: medeltal 0 och spridning 10

Basgruppen i avelsvärderingen för köttraser utgörs av djur födda fem till nio år före aktuellt avelsvärderingsår. Det är alltså djur i basgruppen som har ett medelvärde på 100 för enskilda avelsvärden och delindex samt ett medelvärde på 0 för Avelsindex.

En spridning på 10 enheter innebär att nästan alla djur inom rasen kommer ha avelsvärden som ligger mellan ± 3 standardavvikelser från medlet, det vill säga mellan 70 och 130 för enskilda avelsvärden och delindex och mellan -30 och +30 för Avelsindex.

Avelsvärden uttrycks på individnivå och när man väljer djur för avel ska man tänka på att endast hälften av ett djurs genetiska förmåga nedärvs till avkomman.

Från de relativa avelsvärdena kan man inte direkt bedöma vad ett djurs avkomma kan förväntas prestera i form av exempelvis tillväxt. För detta behövs kännedom om värdet per relativtalsenhet samt rasens medeltal för egenskapen i fråga.

Avelsvärden beräknas med en viss säkerhet som varierar mellan 0 och 1 (kan också uttryckas i procent). Säkerheten påverkas framförallt av hur ärftlig en egenskap är och hur mycket information som finns tillgänglig på djuret själv samt dess släktingar för egenskapen i fråga samt för andra egenskaper som analyseras i samma körning.

 

Arbetar som:
Samordnare Kunskap Avel

Telefon:
010-47 10614

Mobiltelefon:
076-100 97 41