Genomisk Analys – kött

Senare i höst kommer även de första genomiska avelsvärdena för egenskaperna tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Ett prov – många användningsområden

Smidigaste provtagningsmetoden för Genomisk Analys är att använda sig av TST-tången, men genomisk analys kan också göras på hårprov eller blodprov, TEGO. Dessa två metoder används företrädesvis på äldre djur.

TST-tång
TEGO
Hårprov

Härstamningsverifiering

Alla raser och korsningar av båda könen kan verifieras. Förväxlade kalvar och osäkra fäder går att identifiera. Rätt härstamning är betydande för avelsarbetet eftersom det säkerställer att man avlar på ”rätt djur”, ger korrekta avelsvärden och möjliggör stambokföring. Det är viktigt att samma analysmetod används för både kalv och föräldradjur för att genomisk analys ska kunna fungera som metod för härstamningsverifiering. Om du har avelstjurar vars avkommor ska stambokföras, måste tjurarna vara verifierade.

Viktigt att tänka på

Möjligheten till härstamningsverifiering med hjälp av DNA-mikrosatelliter kommer att upphöra vid årsskiftet 2024/2025.

Växa avvecklar registrering av DNA-mikrosatelliter

Det finns några viktiga saker att tänka när det gäller härstamningsverifiering vid övergång från DNA-mikrosatelliter till Genomisk Analys: 

• Det krävs "bättre" hårprov för Genomisk Analys än för DNA-mikrosatelliter, vilket betyder att det krävs fler bra hårrötter, ca 50 stycken behövs, för en Genomisk Analys. Rådet är därför att ta ordentliga hårprov och inte kontaminera dem genom att fingra på hårrötterna eller låta dem komma i kontakt med gödsel eller något annat där främmande DNA kan finnas.
  
  
• Det krävs att båda föräldrarna är genomiskt analyserade för att avkomman ska kunna verifieras genomiskt. Om de inte är analyserade genomiskt sedan tidigare är rådet att ta prov för Genomisk Analys även på föräldrarna, förutsatt att de finns i livet eller att det finns dugliga prover sparade från dem. Det finns också möjlighet att skicka in spermados efter äldre semintjurar som inte har Genomisk Analys. 
  
  
• Om ett hondjur saknar genomiskt analyserade förälder/föräldrar kan hon inte verifieras genomiskt, men hon kan ändå stambokföras ifall fadern är härstamningsverifierad. Om hondjuret sedan själv analyseras genomiskt kan även hennes avkommor verifieras genomiskt och är därmed möjliga att stambokföra. Fadern till kviga/tjur som ska stambokföras måste alltid vara verifierad, antingen via DNA-mikrosatelliter eller via Genomisk Analys.  
   

Hornstatus

Med Genomisk Analys får du svar på hornstatus, om djuret är bärare på hornlöshetsanlag, polled, och som visas i MinGård® och på NAVET. Hornstatus benämns lite olika beroende på var uppgiften finns, se nedan.

• Homozygot bärare, POS = homozygot polled, PP. På härstamningsbeviset står det A
• Heterozygot bärare, POC = heterozygot polled, Pp. På härstamningsbeviset står det B
• Fri från anlag, POF = hornad, pp. På härstamningsbeviset står det C

Monogena egenskaper

Upptäck monogena egenskaper i din besättning med hjälp av genomisk analys. Du får svar på om djuret är bärare på oönskade monogena egenskaper, och de visas i MinGård® och på NAVET. Många av de oönskade monogena egenskaperna är rasbundna, dvs de förekommer enbart inom en viss ras, medan andra finns i fler raser.

Se sammanställning i tabellen nedan.

Om ett djur inte är bärare står det ett "F" efter förkortningen för den monogena egenskapen på analyssvaret, t ex RP1F. Skulle djuret visa sig vara bärare står det ett C på samma plats istället, som står för carrier, t ex RP1C.

Genomiska avelsvärden

Vid avelsvärderingen i november 2024 kommer de första genomiska avelsvärdena för kött att publiceras. Dessa är tillväxt- och slaktkroppsegenskaperna. Framöver kommer det därför ur ett avelsperspektiv vara viktigt att analysera mer brett i den egna besättningen. Detta för att få representativa avelsvärden samt möjlighet till att hitta "guldkornen" som själva inte uttrycker sin genomiska överlägsenhet fenotypiskt.