Kommentar till examensarbete

En första jämförelse mellan fodervärderingssystemen AAT/PBV och NorFor gjordes av Helena Åkerlund på åtta gårdar i Svenska Husdjurs område.

Hälften av korna i varje besättning fick foderstat beräknat efter AAT/PBV-systemet och hälften med NorFor Plan. Korna delades upp i två grupper efter udda och jämna ID-nummer. Det medförde att korna var mycket jämnt fördelade på de två systemen, både till antal förstakalvare och äldre kor och även väl fördelat över laktationen.

Tabell 1. Avkastning, foderintag och nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad (Mjölk-Foder) på de åtta gårdarna i försöket

^T tendens till statistisk högre värde. * Statistiskt högre värde. *** Statistiskt högre värde (mer statistiskt säkerställt än *).

Alla gårdar hade analyserat grovfoder med så kallat NorFor-analyspaket. Försöket pågick från januari till maj 2008. Rådgivare från Svenska Husdjur räknade alla foderstaterna.

Rådgivarna räknade strikt med NorFors grundinställningen för optimering förutom vombelastningstalet som var sänkt till 0,5. Medan AAT/PBVsystemet, var enligt mer praxis med varierande gräns för AAT.

På några gårdar begränsades grovfodertilldelning. Orsaken var foderbrist på någon gård. En gård begränsades grovfodret för att lantbrukaren inte trodde på att korna skulle konsumera så stora mängder.

Både bättre och sämre för båda systemen

I den första sammanställningen såg det ganska negativt ut för NorFor. Men när man tittar närmare på resultaten så är det inte så enkelspårigt. Det hade faktiskt gått både bättre och sämre för båda systemen. Det fanns en gård som avkastade mer och en mindre med NorForsystemet jämfört med AAT/PBV, vilket visas i tabell 1. Avkastningen skilde numeriskt till NorFors fördel på hälften av gårdarna. Eftersom det är så stor variation på varje gård så kunde man alltså inte finna någon statistisk skillnad mellan systemen på sex av åtta gårdar. När behandlingarna inte skiljer konsekvent så kallas det för statistiska samspelseffekter, och då ska alla resultat visas kommenterar Maria Åkerlind på Svensk Mjölk. Alla resultat på de enskilda gårdarna presenteras i det skriftliga examensarbetet av Helena Åkerlund på SLU.

En av gårdarna hade betydligt fler kor än de andra gårdarna och därmed många fler observationer, vilket genomsyrade medelvärdet för alla kor från alla gårdarna. Det belyser vikten av att se på varje enskild gård när det är statistiska samspel.

Foderkostnaden beror på verklig tilldelning

Nyckeltalet Mjölk-Foder visas bara på hälften av gårdarna i tabell 1. Det beror på att foderkonsumtionen inte var konsekvent registrerad på alla gårdar. Kraftfoderkonsumtionen var rätt säker då kraftfoder vägdes ut med kraftfodervagn på alla gårdar. På tre av de åtta gårdarna tilldelades grovfoder individuellt med grovfodervagn. Ytterligare en gård hade kontrollvägt grovfodret. Men de resterande fyra gårdarna angav att de hade fri tilldelning av grovfodret och hade inte vägt åtgången av grovfodret. Foderkostnaden blev därmed osäker på hälften av gårdarna.

Visst är det många gårdar som inte väger den verkliga åtgången av grovfodret men ändå som räknar nyckeltalet Mjölk-Foder. Då baserar de kostnaden efter foderlistans grovfodermängder. Detta kan man göra på sin egen gård, för då fångar man upp variationerna över tid. Då man inte vet hur mycket som vägts ut är det vanskligt att jämföra foderkostnaden när man byter fodervärderings-system eller jämför sig med andra gårdar och speciellt i ett försök som detta.f

Lantbrukarna kommenterar

På en gård där korna hade fått mer grovfoder med NorForfoderstaten, blev korna märkbart lugnare, de visade brunster bättre och blev dessutom bättre i magarna.

Nästan alla gårdar ville fortsätta med rådgivning baserat på NorFor-systemet. Gården som hade signifikant lägre mjölkavkastning med NorForsystemet ville vara kvar i AAT/PBVsystemet.

Rådgivarna kommenterar

Det är klart man undrar vad som hade hänt om vi gjorde annorlunda. Resultaten kanske berodde på att vi gjorde si eller så. Här kommer några kommentarer från rådgivarna som var med under försöket.

En av de aktiva rådgivarna var orolig över att övergången till försöket gick abrupt för de kor som inte fått NorFor från laktationens början. Det kunde ha varit tufft för en ko att gå från en foderstat med mycket kraftfoder och över till en med mer grovfoder på ganska kort tid mitt i laktationen.

En annan rådgivare kände att det saknades utrymme för erfarenhetsmässig värdering av NorFor-foderstaterna eftersom optimeringsfinställningen skulle vara så strikt under försöket. I rådgivningen nu har vi mer erfarenhet och ändrar efter optimeringsguiden.

Det fanns foderstater som ”passerade” fastän den inte hade någon optimeringslösning, dvs. det fanns ingen lösning inom de biologiska gränser man hade satt upp. Idag så ändrar rådgivarna på en gräns som är för skarp och då går optimeringen igenom.

Foderstölder kor sinsemellan sker både på kraftfoder och grovfoder. Stölder av kraftfoder är väl det man hör mest om. I detta försök hade flera gårdar begränsad mängd med grovfoder och då är det klart att korna stjäl även det. Överlag tilldelades NorFor-korna mer grovfoder än AAT/PBV-korna och nog kunde man misstänka att det stals grovfoder, sa en av rådgivarna. Stölder är något man får acceptera när man gör försök på vanliga gårdar. För att få bukt med det problemet försöker man att ha så många observationer som möjligt, många kor, många gårdar, lång försöksperiod precis som man har gjort i detta försök, menar MariaÅkerlind. Gårdarna med grovfodervagnarna var verkligen en tillgång i detta försök, så att man inte behövde spekulera.

I slutet av försöksperioden blev man influerad av NorFor, när man visste att korna kunde konsumera mer grovfoder. Därför kunde foderstaterna räknade i AAT/PBV-systemet ha mer grovfoder i slutet av försöksperioden än vid försökets början, erkände en rådgivare.

En erfarenhet vi har fått med oss är att när vi räknar foderstater i NorForsystemet är det viktigt att optimering på fyllnadsvärdet stämmer för gården påpekar Kicki Markusson rådgivare i Svenska Husdjur. Kornas kapacitet till att äta grovfoder du checka när du ändå gör en endagars foderstatskontroll.

Hans Lindberg, rådgivare i Svenska Husdjur, är lite besviken över att NorFor inte föll bättre ut än vad det gjorde. Han är övertygad att resultatet skulle ha sett mycket bättre ut för NorFor om försöket hade gjorts idag. Nu har vi optimeringsguiden och vet mer vilka inställningar vi kan ändra och i vilken riktning. Dessutom har programmet IndividRAM förbättrats och det är lättare att ändra gränser för enskilda kor säger Hans Lindberg.

Helena Åkerlunds examensarbete finns i sin helhet på SLUs webbplats