Regeringens pressträff 9 juli

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht inledde med att påtala den allvarliga situationen med torkan i landet. Det kommer att få konsekvenser på både kort och lång sikt.

Nu primärt med dåligt bete, där många lantbrukare redan tvingats att börja använda det foder som ska räcka under vintern. Dåliga vallskördar men även spannmålsodlingen är hårt drabbad. Bland lantbrukare finns en god sammanhållning, och landsbygdsministern hoppas att allt som kan skördas till foder, verkligen skördas.

Samarbete

Regeringen har ett bra samarbete med Jordbruksverket, LRF och andra organisationer. Dagligen hålls kontakter i den så kallade högnivågruppen, för att stämma av läget och diskutera åtgärder.

Krisstöd

Kontakter hålls även med EU-kommissionen och dialog pågår om krisstöd. Även i våra grannländer är torksituationen påtaglig. En begäran om krisstöd diskuteras därför med fler länder. Det är kommissionen som avgör om ett krisstöd ska falla ut. I dagsläget finns inga indikationer på om, när eller hur mycket som i så fall blir tillgängligt för svenskt lantbruk. Ministern påpekade att primärt är det foder som behövs, men ett krisstöd kan mildra situationen för att delvis kompensera för ökade kostnader som kommer av torkan.

Om det kommer nederbörd nu kan det delvis reparera grovfoderläget men en dålig spannmålsskörd är redan ett faktum. En följd är också att det kommer leda till brist på halm.

Orsak och verkan

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin visade på de skillnader i temperatur och nederbörd, som rådde under maj och juni. Temperaturen har varit 5-6 grader högre och nederbörden mellan 25-50 procent lägre än normalt. Denna kombination har lett till det svåra läget där:

  • första vallskörden endast är 50-70 procent av normal skörd
  • andra skörden endast 0-30 procent av normal skörd
  • prognoserna för spannmål är att det blir 50-70 procent av normal skörd.

Lättnader i regelverken

Jordbruksverket ser nu över reglerna, så att inget hindrar att det går att skörda alla arealer som går till grovfoder. De har hos kommissionen begärt att öka förskottet i landsbygdsprogrammet, miljöersättningarna, från 75 till 85 procent. I övrigt hänvisar de till sin webbplats för ytterligare information
www.jordbruksverket.se.

Kostnader för skadorna

LRF:s ordförande Palle Borgström konstaterade att det är svårt att överblicka de totala konsekvenserna av torkan för lantbruket men refererade till torråret 1992 då kostnaderna för torkan uppgick till 3 miljarder kronor. Skadorna som redan nu bedöms för spannmålsodlingen, uppgår till 2 miljarder kronor. Läget är allvarligt och utan regn har vi ett krisläge, betonade Palle.

LRF, som tagit initiativet till att kalla till möten med myndigheter och organisationer i branschen vittnar om att alla aktörer tar situationen på stort allvar och gör var de kan för att stötta och hjälpa lantbrukare. Genom LRF:s lokalavdelningar försöker man nu att få lantbrukare att hitta varandra för att förmedla foder eller foderarealer. Alla lantbrukare uppmanas också att ta tillvara på allt foder som går!

Fraktstöd och andra åtgärder

Andra åtgärder som diskuteras är bland annat fraktstöd för att foder ska kunna transporteras från norr till söder, stängslingsstöd för att outnyttjade betesarealer ska kunna användas och andra sätt för att skapa likviditet för de ökade kostnader som råder till följd av torkan, tex förskott på gårdsstöd och krisstöd.

Det är också ett besvärligt läge för grönsaksodlingen där begränsningar i bevattningsmöjligheter sätter stopp. Detta tittas nu på tillsammans med länsstyrelserna.

LRF ber också myndigheterna vara förstående i rådande situation vid fältkontroller och senare under hösten då eventuell överbeläggning i stallar kan bli följden av de långa slaktköerna.

Välj svenskt

Avslutningsvis säger Palle Borgström att vi kommer att behöva slakta fler djur än normalt och vädjar därför till konsumenterna att köpa svenskt kött och svenska livsmedel, vilket också betonas av landsbygdsministern.

Arbetar som:
Avdelningschef Rådgivning & Företagande

Telefon:
010-471 05 59

Mobiltelefon:
070-215 44 66