Vår strategi är att upprätthålla produktionen

Behovet är foder är stort på Skottorps Säteri och Ränneslöv som har över 800 mjölkkor och totalt 3800 djur. Import av halm, att använda betblast till foder och nattbete är några av de åtgärder som gjorts. Att upprätthålla produktionen är det som Lars-Inge menar är viktigast inför framtiden.

Det är osannolikt torrt på de 600 hektar som familjen Gunnarsson brukar på gårdarna Ränneslöv och Skottorps säteri. Lars-Inge Gunnarsson menar att han aldrig upplevt något liknande. Redan i början av juli när det stod klart att andra skörden endast gav 10 procent mot normalt skörd var foderbristen ett faktum. När nu nära hälften av alla spannmål tröskats visar det sig att spannmålsskörden blir endast 30 procent mot normalt.

 

Vi samarbetar med andra gårdar när vi importerar halm

- Fodersituationen är den som oroar mig, tillsammans med den ekonomiska effekt som foderbristen får. Jag har tillsammans med ett par andra lantbrukare börjat att från Danmark importera halm och gräsfröhalm som vi sen soda- och ammoniakbehandlar. När man importerar är det bra om man kan gå ihop som importörer och det är viktigt att ta redan på fakta om den man handlar av, eftersom det nu finns en del oseriösa aktörer på marknaden, säger Lars-Inge. En del säljare i andra länder kräver förskottsbetalningar och det är förstås en stor risk om man inte känner sin motpart.

Betblast och potatis är bra foder

-Vi har börjat att ta vara på betblasten, som slaghackar ensilerar. Redan sedan tidigare använder vi potatis till foder eftersom vi har god tillgång på det här i trakten. Att hacka majsen är något vi överväger, och vi ser att flera andra lantbrukare gör det redan. Förmodligen kommer vi att skörda trädorna en gång till. Vi har också planer på att så höstråg för tidig skörd i maj nästa år, om vi får regn så att utsädet gror, säger Lars-Inge.

Stödutfodring på bete för att spara strö

På Skottorp och Ränneslöv satsar man på att korna får stödutfodring på bete. När djuren går ute spar det på halm som annars hade behövts till strö. Totalt sett kan man se att mjölkproduktionen har sjunkit cirka 1 till 1,5 liter på ko, och de äldre djuren lider mest i värmen. Fläktar i stallarna och nattbete används för att ge djuren svalka.

Vi upprätthåller produktionen och satsar långsiktigt

Lars-Inge menar att det på både kort och lång sikt är viktigt att upprätthålla mjölkproduktionen, och att inte börja slakta ut sina djur, och de skickar samma mängd djur per vecka till slakt som tidigare. Marginalerna kommer att sjunka under vintern genom att foderpriserna ökar, men det lite bättre mjölkpriset bidrar ändå positivt, menar han. En risk i början av nästa är att de höga foderpriserna gör att likviditeten på mjölkgårdarna kommer att vara för låg inför inköp av utsäde, vilket oroar Lars-Inge. En åtgärd nu snart för att avhjälpa detta skulle behövas, menar han.

Större beredskap behövs framöver

På längre sikt menar Lars Inge att han och familjen överväger att satsa på att vara självförsörjande i så stor grad som möjligt, och í ännu större utsträckning än tidigare. Att ha tillräckligt med mark för foderproduktion, att bygga ut den bevattning de redan har och att generellt ha en bättre beredskap och större foderlager för att möta väderproblem som torka är sådant som diskuteras. Allt detta kräver förstås stora investeringar och bevattning är arbetskrävande, så några konkreta beslut inför framtiden har familjen ännu inte tagit.

Sverige behöver kunna skicka livdjur på export

Åtgärder för att kunna möta problemen behövs inte bara på gårdarna utan även på nationell nivå, menar Lars-Inge.

-Vi behöver kunna skicka livdjur på export från Sverige. Vi har ett mycket gott smittskydd i Sverige och våra djur skulle mycket väl kunna exporteras med förtjänst till våra grannländer, såsom man till exempel redan gör i Danmark.

-Men viktigast av allt för oss nu på våra gårdar är att upprätthålla mjölkproduktionen och att inte tappa värdet i den besättning vi byggt upp. De negativa effekterna av torkan kommer att påverka oss under en lång tid framåt och marginalerna kommer att bli sämre under hösten och vintern. Men vi satsar långsiktigt, och vi lär oss att ha ännu bättre beredskap inför ett annat år med torka eller liknande problem, avslutar Lars-Inge.

 

Lars-Inges råd i sammanfattning:

  • Importerar du så gå gärna ihop med andra lantbrukare du litar på. Gå inte med på förskottsbetalningar utan att ha kollat upp exportören mycket noga.
  • Potatis, hackad majs och ensilage av betblast fungerar bra som foder.
  • Stödutfodra på bete för att minska åtgången på halm och strö
  • Nattbete ger korna svalka och motverkar produktionsförluster.
  • Förbered för våren och fodersituationen, vi överväger att så höstråg för skörd i maj.
  • Förbered dig för likviditetsbristen i vinter och i vår som de högre foderpriserna kan leda till.
  • Tänk långsiktigt kring värdet du byggt upp i din besättning, så att du inte slaktar ut för tidigt.
  • Ta kontakt med din rådgivare på Växa för att få fram  mest kostnadseffektiva foderstaten och optimala djurflödet för vintern.
  • Utvärdera situationen och vad du kan göra bättre framöver. Värdera möjligheter att investera i bevattning och mera mark. Se till att vara självförsörjande på foder i så stor utsträckning som möjligt.

 

Fler tips från tidigare
Årets Mjölkbönder och Årets Vallmästare

  • Avvakta inte utan var på hugget för att få tag i mer foder/areal och alternativa fodermedel.

  • Prata med ”alla” om att du är på jakt efter mer foder.

  • Om du är ekologisk, utnyttja vid behov möjligheten att söka dispens.

  • Inventera tillgången på foder tidigt och vid behov planera för att minska antalet djur.

  • Se över möjligheten att bevattna.

  • Gå inte ensam, utan prata med andra. Situationen med torkan är både fysiskt och psykiskt slitsam.

  • Ta tidigt en dialog med banken, vid ökade foderinköp kan likviditeten bli ansträngd.